Unga vinnare och förlorare i budgeten

Studerande som jobbar tillhör de stora vinnarna på finansminister Anders Borgs krisbudget. Sjukskrivna och den växande andelen arbetslösa tillhör förlorarna.

Hundralappar i sänkt skatt

Med det fjärde steget i jobbskatteavdraget vill regeringen fortsatt gynna arbetslinjen. Satsningen på tio miljarder innebär att de flesta löntagarna får 200-250 kronor i sänkt skatt varje månad. Personer som har sjukpenning eller a-kassa får ingen skattesänkning.

Höjt studiemedel innebär att Sveriges omkring 400 000 studenter får en bättre ekonomi. En student med fullt studiemedel får 352 kronor mer i månaden. Från och med 2011 höjs fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kronor, vilket innebär att dagens nivå på 107 000 kronor höjs till cirka 136 400 kronor för en heltidsstudent.

Ändringen av fribeloppet innebär till exempel att en student skulle kunna tjäna runt 23 500 kronor i månaden per månad under två sommarmånader och till det kunna jobba en del helger med en lön på upp till 8 900 kronor i månaden utan att det riskerar att minska studiemedlen.

Fler unga får gå

Att kommuner och landsting får tio miljarder kronor extra utöver de sju miljarder som tidigare presenterades innebär att färre ungdomar tvingas gå från den offentliga sektorn än vad som först var befarat. Men med en kommunal konsumtion, som sjunker mer än beräknat, väntas tiotusentals personer få gå från sina jobb i kommuner och landsting. Las-regler gör då att många ungdomar tvingas lämna först.

För att tackla det växande utanförskapet införs 20 000 nya utbildningsplatser och drygt 50 000 nya platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Egenavgifterna för enskilda företagare sänks med fem procentenheter, eller maximalt 10 000 kronor om året. Det gäller företag som har ett överskott från verksamheten på minst 40 000 kronor årligen.

Bidrag till ungdomsverksamhet ökas med 15 miljoner kronor till stöd för scouternas världsmöte, som hålls i Sverige 2011.

Skrivet av: