Regeringen kovänder – tar strid om minimilön
Sverige svänger och kommer nu att stötta Danmark i EU:s domstol för att få direktivet om minimilöner ogiltigförklarat.Beslutet är en följd av att regeringen riskerade att få en majoritet med S och SD emot sig i riksdagen.
EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett direktivförslag med två huvudpunkter om minimilöner i EU.
Den ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.
Den andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. I den uppgörelse som nåtts manas länder där färre än 80 procent av arbetskraften täcks av kollektivförhandlingar att ta fram planer för att aktivt understödja förhandlingar.
Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Framför allt Sverige och Danmark har dock varnat för risken att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.
En överväldigande majoritet av EU-länderna sade slutligt ja till kompromissen som nåtts med EU-parlamentet i början av oktober. Danmark och Sverige röstade dock nej.
"Vi har nu fått del av den danska inlagan och har gjort en första analys. Vår preliminära bedömning är att Sverige bör kunna ansluta sig till Danmarks talan. Det ligger i Sveriges intresse som medlemsland att mycket tydligt försvara den svenska modellen", skriver biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i en kommentar till TT.
Både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har krävt att regeringen ska backa upp Danmarks talan mot det så kallade minimilöns-direktivet i EU:s domstol.
S och SD ihop
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) konstaterade i onsdags att det förändrar spelplanen och att det kan tvinga regeringen att intervenera i domstolen för att stödja Danmark.
Den tidigare linjen var att regeringen skulle utreda hur direktivet bäst kunde genomföras i svensk lagstiftning, men inte ta strid om det.
"Vi kommer att informera riksdagens partier så snart vår slutliga analys är färdig", skriver Brandberg.
Detta är första gången sedan valet som S och SD utnyttjar sin majoritet i riksdagen mot regeringen, om än inte i samförstånd.
Utanför Tidöavtalet
Magnus Persson (SD), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, säger till TT att han gjort klart för regeringen att SD var redo att stödja ett initiativ från S i riksdagen. Efter långa diskussioner på onsdagskvällen så ändrade sig regeringen och bestämde sig för att ta parti för Danmark i EU:s domstol, enligt Persson.
— Det här är en fråga som ligger utanför Tidöavtalet och då får vi söka mandat var vi vill. Här är vi inte låsta.
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin säger att den svenska lönemodellen är värd att bevara. Han poängterar att parterna på arbetsmarknaden – LO, tjänstemännens PTK samt Svenskt Näringsliv – krävt att regeringen agerar.
— Den svenska modellen har gynnat löntagare, företag och konkurrenskraft. Vi vill inte att det ska vara EU och Bryssel som sätter lönerna.
"Står och ljuger"
Han kritiserar regeringen för att agera först efter att S tagit initiativ i riksdagen och efterlyser samtidigt ett klart besked från statsminister Ulf Kristersson (M).
— Fem i tolv så krishanterar man nu och försöker göra något, det är bra att de agerar och vi socialdemokrater är i opposition för att försöka påverka politiken allt vi kan, säger Baudin.
Den beskrivningen delar inte Magnus Persson. SD har försökt påverka regeringen i det samordningskansli som man sitter i, säger han.
— Socialdemokraternas partisekreterare står och ljuger här och säger att det är en "hitte-på-lösning" som vi kommit på nu på morgonen. Det är en lång process som vi jobbat med ända sedan valet.
.jpg)
