Svantesson varnar för mer makt till Bryssel
Sverige har flera skäl att vara nöjt med halvåret som ordförandeland i EU, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Hon ser ett förslag till nya budgetregler för EU-länderna som den största framgången, men varnar samtidigt för att flytta mer makt över pengarna till Bryssel. Det finns så klart spänningar i detta.
I korthet föreslås att taket för statsskulden på 60 procent av BNP och ett budgetunderskott på högst 3 procent kvarstår i de nya budgetregler som ska tröskas igenom EU:s beslutsmaskineri före årsskiftet.
Förändringarna det nu ska förhandlas om med EU-parlamentet handlar mer om hur länder ska hantera situationen när målen inte uppfylls.
Det föreslås landspecifika planer och krav på att negativa trender bryts. Bland annat föreslås att länder som inte lyckas få ned sitt underskott under 3 procent ska ta ner sin statsskuld med 0,5 procentenheter per år.
Skulle EU-länder inte klara detta kan det krävas reformer och beslutas om sanktioner.
Undantag för nödlägen som krig och pandemier finns kvar, men förslagen om att räkna bort offentliga satsningar på klimat eller försvar har inte fått stöd i processen hittills.
I dagsläget har omkring hälften av EU-länderna – inklusive de fyra bjässarna Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien – högre statsskuld än 60 procent av BNP. Ett dussin länder har dessutom större underskott i statsbudgeten än 3 procent.
Källor: EU-kommissionen, Eurostat
— Det ska helst vara på plats i slutet av det här året. Det är därför vi har jobbat väldigt intensivt med förhandlingar, säger Elisabeth Svantesson om läget för EU:s nya budgetregler efter veckans möte med EU:s finansministrar i Luxemburg.
Luxemburgmötet var det sista så kallade Ekofin-mötet som Svantesson fick leda under det svenska ordförandeskapet, som formellt avslutas vid halvårsskiftet. Sedan tar Spanien över ordförandeklubban.
— Jag är framförallt väldigt nöjd med att vi lyckats, på kort tid, få ihop 27 länder till gemensamma riktlinjer. Sedan kommer vi också efter ordförandeskapet vara med i diskussionen mer än vad vi kunnat vara nu. Nu har man ju varit neutral och lett mötena, säger Svantesson.
Lättare komma åt fusk
En annan framgång Svantesson vill lyfta fram är regleringen av kryptovalutor och informationsutbyte mellan EU-länder. Det kommer enligt henne göra det lättare att komma åt penningtvätt, fusk och bedrägerier.
— Jag kan i ärlighetens namn säga att jag inte har någon besvikelse. Jag tycker att det har gått väldigt bra, tillägger hon när hon summerar halvåret.
EU-samarbetet är viktigt för Sverige, inte minst för att hantera frågor som Ukrainakriget eller migration enligt Svantesson. Men det finns röda linjer för hur långt EU-samarbetet kan gå, enligt finansministern.
— Det finns mycket sådant, som länderna ska sköta själva, till exempel beskattning.
En annan het fråga som dykt upp under det svenska ordförandeskapet är hur statsstöd och EU-lån ska kunna användas för att få fart på den gröna omställningen.
— Det är ju ingen hemlighet att Sverige – och flera andra länder – har en annan syn på exempelvis hur ekonomin ska växa, att vi inte ska ha för stora lån, att vi inte ska ha en ny inriktning med väldigt mycket gemensam upplåning – det är i grund och botten länder som Sverige som får betala för det och andra som kommer att gynnas på ett felaktigt sätt av det. Det finns så klart spänningar i detta.
Euro inte på bordet
Att införa euron i stället för kronan är inte heller aktuellt, enligt Svantesson – trots raden av nya bottennoteringar för kronan mot just euron i inflations- och räntechocken.
— Den frågan är inte på bordet. Sverige har en svensk krona och vi har haft en folkomröstning om detta.
Hon betonar dock att ett nära samarbete med euroländerna är viktigt och hon välkomnar att euron diskuteras igen.
— Men jag ser inte att det är en fråga som kommer att ligga på bordet under de närmaste åren – inte under ganska lång tid framöver, säger Svantesson.
