Regeringens förslag om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare träder i kraft i oktober i år, och innebär att lönegolvet för arbetskraftsinvandrare höjs, från 13 000 kronor i månaden till 26 560 kronor. Det betyder att arbetstagare från ett land utanför EU och som erbjuds en lön i Sverige under detta golv inte längre kommer att få arbetstillstånd i landet.
Det har väckt frustration och oro i svenskt näringsliv, men även uppskattning i remissvar från exempelvis Migrationsverket.
"Hot mot välfärd"
Det nya kravet slår undan kryckan för branscher som skriker efter personal, anser Caroline Olsson, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
— Det är oroande, särskilt inom äldreomsorgen. Väldigt många arbetsplatser berörs, och vi kommer alla bli lidande av att inte få en fungerande välfärd, säger hon.
Inom Sveriges äldreomsorg skulle personalstyrkan behöva öka med 30 procent under de kommande tio åren, i form av exempelvis undersköterskor, enligt SKR. En del läkare kan också drabbas av det nya kravet, menar Caroline Olsson, eftersom många av de utbildade läkare som kommer till Sverige börjar med praktisk tjänstgöring som en ingång till yrket, med lägre lön.
Bland Sveriges anställda i kommunal verksamhet har var fjärde utländsk bakgrund, enligt SKR, bland regionanställda handlar det om var femte. Det säger inget om hur stor del av de anställda som är arbetskraftsinvandrare, men visar enligt Caroline Olsson en bakgrund till hur viktig arbetskraftsinvandringen är.
Stor andel under golvet
Nära ett hundratal löneavtal i Sverige ligger under det nya lönegolv som införs, visar uppgifter som TT begärt ut från Medlingsinstitutet.
Löner i många bristyrken, som kockar med utbildning men utan erfarenhet, ligger i ett spann mellan 60–80 procent av medianlönen, konstaterar Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet.
— En missuppfattning när det gäller jobb med låg lönenivå är att det enkelt går att rekrytera till dem i Sverige. Det är inte sant, säger hon till TT.
TT: Försörjningskravet i dag ligger på 13 000 kronor i månaden. Borde inte det höjas?
— Jo. Den nivån är problematisk. Men det nya lönegolvet blir konstigt för dem som ligger under det. Den nya lagändringen riskerar att sätta den svenska partsmodellen och hela kollektivavtalet ur spel, säger Irene Wennemo.
"Missbruk av regelverket"
Ett skäl till att lönekraven nu justeras upp är problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken, uppger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i ett mejlsvar till TT. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, tillägger hon.
"En utredning har också fått i uppdrag att se över vilka yrkesgrupper som delvis skulle kunna undantas från de nya lönekraven, för att på så vis avhjälpa problemen med personalbrist i vissa branscher", skriver Paulina Brandberg.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) uppger i sin tur att det nya försörjningskravet mest berör lågkvalificerade yrken, som fler arbetslösa i Sverige borde kunna ta.
I ett mejlsvar till TT skriver hon:
"Det är inte rimligt att tusentals kommer hit från andra sidan jorden för att jobba inom städ, som tidningsbärare och på snabbmatsrestauranger".
