Ny strid om strömmingen i EU
Försök att ändra fiskeregler i efterhand får bakläxa av EU-parlamentet. Nu vill L att regeringen "steppar upp" skyddet av strömmingen – trots regeringens nöjda miner över årets kvotbeslut.
Här är EU-ländernas beslut om fångstkvoter för sill och strömming i Östersjön 2024 (jämförelse i procent med 2023 inom parentes):
Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 55 000 ton (-31)
Sill i västra Östersjön: 788 ton, endast som bifångst (oförändrat)
Sill i centrala Östersjön: 40 368 ton (-43)
Sill i Rigabukten: 37 959 ton (-17)
Skarpsill: 201 000 ton (-10)
Källa: EU:s ministerråd.
När EU:s medlemsländer enades om fiskekvoterna för Östersjön i oktober valde de att inte följa EU-kommissionens förslag om fiskestopp för sill och strömming. I stället drev bland andra Finland och Sverige igenom att det trots allt sattes fångstkvoter för 2024, om än rejält mycket lägre än året innan.
Beslutet fick skarp kritik från miljöhåll, inte minst eftersom det ansågs att EU-länderna inte följde egna regler, som tillkommit för att skydda hotade fiskebestånd. Ännu större blev irritationen när det i efterhand föreslogs ett slopande av de regler som fiskeministrarna struntade i – och dessutom i en extrasnabb process.
"Extremt hotad"
Fast det gillar inte EU-parlamentet som med bestämd röst på tisdagen sade nej till snabbprocessen.
— En viktig delseger. Strömmingen är extremt hotad och att i det läget gå tvärs emot vad vetenskapen säger och i stället för att öka skyddet för strömmingen öka möjligheterna att fiska kan i värsta fall leda till utfiske, säger svenska ledamoten Karin Karlsbro (L) till TT.
Hon hoppas nu på ändringar när förslaget om de slopade reglerna ska behandlas på normalt vis av EU-parlamentets fiskeutskott.
— Vi jobbar för att stoppa det här förslaget. Jag hoppas att parlamentet kommer till den slutsatsen och jag hoppas också att Sveriges regering kommer till den slutsatsen och steppar upp arbetet för att skydda Östersjön, säger Karlsbro.
Kullgren anmäld
Parallellt har Socialdemokraterna KU-anmält landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), eftersom de anser att regeringen inte samrått med EU-nämnden i frågan. Sverige valde att lägga ned sin röst när EU-ländernas ambassadörer i december ställde sig bakom slopandet av de omdiskuterade reglerna.
Rättad version: Nu med korrekt instans för EU-ländernas omröstning om slopade regler.
