Är Sverige verkligen kontantlöst nu?

Debatten om Sveriges kontantanvändning har ökat efter en ny studie kallad "Sverige betalar", som pekar på att landet nu i vissa avseenden kan klassas som kontantlöst. Men vad innebär det egentligen, och går det över huvud taget att säga att Sverige är kontantlöst?

Nyheter24 har pratat med en expert inom området som förklarar om påståendet faktiskt stämmer eller inte.

Är Sverige numera kontantlöst?

Sverige har länge varit ett av länderna i världen där kontantanvändningen minskat mest. Uttagen från bankomater har sjunkit drastiskt under det senaste decenniet, och digitala betalningar via Swish och kort har blivit normen i både vardag och handel. Ändå visar ny forskning att bilden inte är entydig. 

Men Niklas Arvidsson, professor på KTH och expert på betalningssystem, förtydligar:

– Den studie kallad "Sverige betalar" som nyligen presenterades leder inte tydligt fram till slutsatsen att Sverige är kontantlöst. Den bygger inte på en definition av vad kontanter och andra betaltjänster ska göra, säger Arvidsson i en intervju med Nyheter24 och fortsätter:

– En viktig faktor för att en betaltjänst ska anses fungera väl att både köpare och säljare accepterar detta. Under perioden från och med 2008 och framåt sjönk intresset för kontanter både hos konsumenter och handlare stadigt men idag driver nya lagar och regler fram krav på att butiker som säljer livsmedel, drivmedel och läkemedel ska tvingas acceptera kontanter. Så även om konsumenter fortsätter att minska sin användning av kontanter så ökar de lagstadgade kraven på att butiker ska acceptera kontanter. 

Vi kan därför inte dra slutsatsen om att Sverige är helt kontantlöst bara utifrån denna rapport. Det man kan konstatera är att landet befinner sig i en situation där kontanternas framtid står och väger. Sverige har varit "kontantfattigt" de senaste tio åren, men det går inte att säga att det har förändrats tydligt, enligt honom.

LÄS MER: Så länge överlever kontanterna i Sverige

Teknik och demografi driver utvecklingen

Men varför minskar kontantanvändningen så snabbt? Enligt Arvidsson är svaret enkelt: efterfrågan på kontantanvändningen minskar i både butik och hos konsumenter.

– Varken butiker eller konsumenter föredrar kontanter jämfört med till exempel kortbetalningar eller Swish, vilket är grunden till denna utveckling, säger han. 

Svenskarna har alltid varit snabba på att anamma ny teknik. När kortbetalningar kom, främst Swish kom, sjönk kontantanvändningen snabbt. Det beror på flera faktorer, där teknikintresse och enkelhet varit avgörande för att Swish till stor del ersatt sedlar.

 – Sedan finns det i grunden en demografisk förklaring eftersom unga idag kanske aldrig testar kontanter utan istället endast använder elektroniska betaltjänster vilket leder fram till en kontinuerlig minskning av kontantanvändningen i takt med den demografiska utvecklingen, menar han.

LÄS MER: Så mycket pengar bör du ha på kontot nu

Riskerna med ett digitalt betalberoende

Medan digitala betalningar erbjuder snabbhet och enkelhet, finns det samhällsrisker med att kontantanvändningen minskar. Arvidsson lyfter särskilt sårbarheten i betalningsinfrastrukturen:

– Den största risken är att betalsystemet blir beroende av ett färre antal alternativa infrastrukturer, därmed mer sårbara både för planerade attacker. Och naturliga problem orsakade exempelvis av väder, vind eller bara naturliga brister över tid. Fler alternativa system, som kontanter, kort, Swish och exempelvis en e-krona från Riksbanken, gör betalsystemet mer resilient och tåligt. Sedan finns det även vissa grupper i samhället som äldre, personer med funktionsvariationer och nyanlända som kan få det svårare om kontanterna försvinner.

LÄS MER: Därför ska du börja använda kontanter igen

Vem ska se till att kontanterna finns kvar?

Frågan om kontanternas framtid är inte bara teknik, utan också politisk. Kan Riksbanken och politikerna värna sedlar när digitala betalmedel dominerar i dag? Arvidsson menar att förtroendet för kontanter fortfarande är stort. 

– Jag ser inte att studien har grund för att dra slutsatsen att förtroendet för kontanter är borta. Det är trots allt 72 procent av de svarande som anger att de har förtroende för kontanterna. Om vi endast utgick från denna siffra skulle slutsatsen i tidigare studier påstått att vi hade ett "kortlöst" samhälle, vilket de inte gjorde, säger han och fortsätter: 

 – Så det gäller att förstå en större helhet. Politikerna vaknade ganska sent i frågan att värna kontanterna men har under senare år fokuserat på denna fråga, vilket ledde fram till krav på banker att förbättra tillgången till uttags- och insättningsterminaler samt Betalningsutredningens slutsatser. I slutändan är det konsumenter och butikers vilja att använda och acceptera kontanter som avgör denna fråga och där pekar trenden mot en fortsatt minskning av kontantanvändningen.

LÄS MER: Därför ska du inte bli helt skuldfri

Kontanter eller digitala pengar i framtiden?

Frågan om Sverige någonsin kan återgå till en mer balanserad betalningsmix är öppen. Arvidsson är tydlig med att kontanterna inte är på väg att försvinna helt.

– Jag tror att kontanterna kommer finnas kvar en lång tid framöver, men att kontantanvändningen fortsätter att minska. För att Sverige ska bli helt kontantlöst, det vill säga att Riksbanken inte längre ger ut svenska sedlar och mynt, krävs beslut både i Riksdagen samt av regeringen. Idag finns det inget parti som driver frågan att Riksbanken ska sluta trycka svenska kontanter, avslutar han.

Sammantaget visar utvecklingen att Sverige kanske är "kontantfattigt", men långt ifrån kontantlöst. Framtiden för sedlar och mynt står och väger mellan teknisk utveckling, politiska beslut och den grundläggande viljan hos både konsumenter och handlare att använda kontanter.

Vad tycker du – är Sverige numera ett kontantlöst samhälle? Kommentera nedan!