En pensionsbomb har briserat i Norge. Fremskrittspartiet vill skära ner pensionen med 2 000 kronor i månaden.
Det är den norska sajten Fri Fagbevegelse som rapporterar om det norska AFP-systemet som kritiserats av Fremskrittspartiet. AFP-systemet är ett kompletterande system för arbetstagare där staten betalar en tredjedel av pensionen. Och det är just det partiet kritiserar.
Norsk pension kan kapas med 2 000 per månad
Men i de nedskärningar man vill genomföra kommer också konsekvenser. Hundratusentals människor kan komma att påverkas om den norska staten skulle sluta betala den tredjedelen som de utgör i AFP-systemet.
– Det är en dramatisk nedskärning som kommer att försämra pensioneringen för stora grupper, säger LO:s pensionsexpert Ragnar Elgsaas enligt sajten.
I dagsläget får nämligen personer i snitt 73 600 norska kronor från AFP-systemet varje år. Skulle staten sluta betala sin del i det blir AFP 24 500 norska kronor lägre per år.
I snitt blir det 2 000 norska kronor mindre per månad för den enskilda individen, uppger Fri Fagbevegelse.
I förlängningen skulle det påverka hur och när de norska medborgarna kan gå i pension. De måste, om statens andel dras in, tjäna 65 000 norska kronor mer varje år jämfört med i dag för att ens kunna pensionera sig vid en ålder av 62 år, enligt Fri Fagbevegelses uträkningar.
Hur sannolikt är det att svensk pension kapas?
Ännu är inget beslut taget. Men hur sannolikt är det att det sker hos oss i Sverige? För att ta reda på det har Nyheter24 pratat med pensionsekonomen Dan Adolphson Björck som förklarar hur läget ligger till i både Norge och Sverige. Samt hur sannolikt det är att den svenska pensionen kapas av staten.
– Sverige och Norge har nära band men det går inte att sätta ett likhetstecken på pensionsområdet, säger han och utvecklar:
– I Norge har politikerna större direkt påverkan på tjänstepensionerna. Man har lagstadgat om obligatorisk tjänstepension (OTP). I Sverige är vi präglade av Saltsjöbadsavtalet från 1938. Tjänstepensionerna är en del av lönebildningen som avgörs av arbetsmarknadens parter. Svenska politiker ansvarar för utformningen av den allmänna pensionen men aktar sig för att ha detaljerade synpunkter på hur tjänstepensionerna bör vara utformade.
MISSA INTE: Nya körkortsregler i Sverige – börjar gälla 2026
.jpg "Dan Adolphson Björck är pensionsekonom på minPension. Foto: Pressbild minPension/Urban Jörén")
Vad är Saltsjöbadsavtalet?
Det så kallade Saltsjöbadsavtalet var en överenskommelse mellan LO och SAF, som senare blev en del av Svenskt Näringsliv.
Det syftade till ”den svenska modellen” som innebar att arbetsmarknadens olika parter själva skulle reglera villkor och konflikter i stor utsträckning. Detta istället för att staten skulle styra genom lagstiftning.
Avtalet undertecknades 1938 på Grand Hotel i Saltsjöbaden, där av namnet ”Saltsjöbadsavtalet”.
Däremot menar Adolphson Björck att politikerna i Sverige kan utöva påtryckningar på arbetsmarknadens olika parter genom att exempelvis se över avdragsregler för tjänstepensionerna.
– Om arbetsgivarna ska få göra skatteavdrag för inbetalningar vill staten ha långsiktig trygghet som motprestation. Man vill alltså säkerställa att tjänstepensionerna inte tas ut för tidigt eller på för kort tid eftersom staten kan få stora kostnader för den åldrande befolkningen, säger han och tillägger:
– I tjänstepensionsavtalen i offentlig sektor har arbetsmarknadens parter höjt tidigaste utbetalningstidpunkten för tjänstepension till 60 eller 62 år, och i de flesta fall är kortaste utbetalningstiden tio år. Privatanställda kan välja tidigaste utbetalning vid 55 år och på fem år även om det är mycket få som faktiskt gör det i praktiken.
Arbetslivet förlängs – förändringar i pensionen sker
I och med att arbetslivet förlängs i takt med att vi lever längre så sker generellt flera förändringar inom både allmän pension liksom tjänstepension, menar Dan Adolphson Björck.
– Det handlar till exempel om möjligheterna att trappa ner de sista yrkesåren för att jobba vidare i sin egen takt och att pausa utbetalningen av tjänstepension om man kommer på att man jobbar mer än vad man hade tänkt sig, avslutar han med att säga.
