I våras redogjorde Socialdemokraterna och partiledaren Magdalena Andersson att man vill att regeringen slopar karensavdraget.
Dels vill man få bort avdraget för att städa ut bland kriminella företag och dels för att hjälpa den sjuka att kunna återhämta sig utan att det ska kosta pengar.
Viljan att se karensavdraget gå till historien presenterade partiet på sin partikongress med temat ”Ny riktning för Sverige”.
Socialdemokraternas krav: Avskaffa karensavdraget
Socialdemokraterna menar att avdraget i dagsläget drabbar olika yrkesgrupper olika hårt där tjänstemän ofta kan jobba hemifrån för att undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom. Dock kan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller motsvarande miljöer inte göra det.
De menar att man helt enkelt inte ska straffas ekonomiskt för att man väljer att stanna hemma sjuk.
– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd att vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, sa Magdalena Andersson, partiordförande för Socialdemokraterna på partikongressen.
När regeringen sedermera presenterade budgeten för 2026 under måndagmorgonen den 22 september, var det säkerligen vissa som trodde att en förändring av avdraget skulle synas.
Så blev inte fallet. Utan karensavdraget kommer att gälla även under 2026.
Tre karensdagar 1967 – och 1973 fick vi 90 procent sjukpenning
I ett mejl till Nyheter24 redogör fackförbundet Unionens pressekreterare, Torbjörn Granrot, hur historien spelat ut sig när det rör det vi i dag känner till som karensavdraget.
Med sex nedslag från 1950-tal fram till pandemin redogör han för vad som hänt med karensavdraget och sjukförsäkringen.
- 1955:
”Den allmänna sjukförsäkringen införs med en karens på tre dagar", skriver han i ett mejl till Nyheter24.
- 1967:
”Karensdagarna minskas från tre till en”.
- 1973:
”Karensdagen slopas helt, och sjukpenningen höjs till 90 procent av lönen från första dagen”.
- 1993:
”Karensdagen återinförs som en del av en större åtstramning av sjukförsäkringen, främst för att minska sjukfrånvaron och spara pengar”, uppger Granrot.
- 2019:
”Den tidigare karensdagen ersätts med ett karensavdrag. Detta var en förändring som syftade till att göra avdraget mer rättvist och förutsägbart, särskilt för personer med oregelbundna arbetstider. Karensavdraget är ett fast avdrag på 20 procent av den sjuklön man skulle ha fått under en genomsnittlig vecka”.
- 2020-2021:
”Under Covid-19-pandemin slopades karensavdraget tillfälligt för att minska smittspridning och uppmuntra människor att stanna hemma vid sjukdom”, förklarar han.
Det krävs för att karensavdraget ska slopas
Vilka incitament finns då för att karensavdraget ska tas bort?
”För att karensavdraget ska slopas helt, vilket Socialdemokraterna drivit, krävs ett politiskt beslut i riksdagen som ändrar lagen om sjuklön. Ett sådant beslut skulle i praktiken innebära att man återgår till det system som gällde 1973, där sjuklön betalas ut redan från den första sjukdagen, skriver Unionens Torbjörn Granrot och fortsätter sedan:
”Ett avskaffande skulle sannolikt medföra betydande kostnader för staten och för arbetsgivare, vilket måste finansieras. Det handlar om ökade kostnader för sjuklön, men också en förväntad ökning av antalet korta sjukfall”.
Flera fördelar med att ha kvar karensavdraget
Han redogör i sitt mejl att det finns flera fördelar med att ha kvar karensavdraget.
Det bidrar till en minskad sjukfrånvaro då en karens fungerar som en ekonomisk självrisk och anses minska antalet korta sjukskrivningar i Sverige.
Granrot redogör även för att det också bidrar till en ekonomiskt stabilitet och att ett avskaffande sannolikt skulle leda till ökade kostnader för arbetsgivare och skattebetalare.
Det tredje argumentet är enligt Granrots menig att vissa menar att karensavdraget bidrar till att upprätthålla en arbetsnorm där man inte stannar hemma för lättare åkommor. Tas det bort finns också risken att den "arbetsnormen" upphör att existerar.
LÄS MER: Så tjock blir din plånbok 2026
Tre nackdelar – då tjänar vi på att slopa karensavdraget
Liksom det finns fördelar med att behålla det finns också nackdelar. En av dem är rättviseaspekten.
”Karensavdraget slår hårdast mot låginkomsttagare och yrkesgrupper som inte kan arbeta hemifrån, exempelvis inom vård och omsorg. För dem kan en sjukdag innebära en betydande ekonomisk förlust”, skriver han i sitt mejl.
Det andra argumentet är att avdraget kan leda till att människor går till jobbet sjuka, vilket ökar risken för att smitta kollegor.
”Detta blev särskilt tydligt under pandemin, då karensavdraget tillfälligt slopades”, slår han fast.
Det tredje och avslutande argumentet till vad som talar för att ett avskaffande av karensavdraget skulle kunna vara positivt är att skulle bidra till mer jämlikhet i arbetslivet.
”Fackförbund som LO och Kommunal menar att karensavdraget är en "klasslagstiftning" som skapar en orättvis arbetsmarknad”, avslutar Torbjörn Granrot med att skriva.
