Invandrare ska stoppas med höjda lönekrav
Ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare rycker närmare.Tidöpartierna och Socialdemokraterna är överens om att avsevärt höja dagens gräns på 13 000 kronor i månaden.Men det är oklart hur snabbt det kan ske.
Sverige anses ha de mest generösa reglerna för arbetskraftsinvandring i hela OECD.
Systemet infördes 2008 av den dåvarande Alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet – och syftet var uttalat att underlätta rekryteringen av utländsk arbetskraft.
Tidigare beviljades arbetstillstånd bara för yrken där det rådde brist, och det var myndigheterna som avgjorde om arbetskraften behövdes.
Efter reformen kunde arbetsgivarna själva bestämma hur många och vilka utländska arbetare de vill anställa.
Lagförslaget om ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU, Norden och Schweiz läggs nästa vecka på riksdagens bord.
Regeringspartierna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är eniga om att lönegolvet ska upp. I dag räcker det med att tjäna 13 000 kronor i månaden för att få ett arbetstillstånd.
Det aktuella lagförslaget togs fram av den förra S-regeringen. Efter att ha behandlats i socialförsäkringsutskottet står det klart att en övervägande del av partierna är för ett höjt lönekrav. Bara V, MP och C reserverar sig.
"Stävjar fusk"
"Ett höjt försörjningskrav är ett välkommet steg på vägen mot ett system som stävjar fusk och missbruk och fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring", säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i en skriftlig kommentar till TT.
Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke.
Antalet arbetskraftsinvandrare till Sverige har också ökat kraftigt. Hittills i år har över 50 000 ansökningar kommit in, varav närmare 38 000 beviljats. Arbetskraftsinvandrare utgör därmed i dag den största delen av invandringen till Sverige.
Det är samtidigt oklart när lagändringen om ett höjt försörjningskrav kan bli verklighet. I propositionen anges inget datum, utan lagändringen föreslås träda i kraft "den dag som regeringen bestämmer".
Oklar lönegräns
Det är inte heller klart exakt vilken lönegräns som ska gälla. Det ska avgöras i en särskild förordning. Tanken är att lagändringen och den nya förordningen ska träda i kraft samtidigt. Och förordningen måste beredas ytterligare.
Migrationsministern ger inga ytterligare besked.
"Målsättningen är att så snart som möjligt införa det höjda försörjningskravet, och vi kommer att återkomma i frågan om den exakta gränsen", säger Maria Malmer Stenergard.
I Tidöavtalet slår dock regeringen och SD fast att lönenivån normalt ska motsvara medianlönen, vilket i nuläget är ungefär 33 000 kronor i månaden.
Säsongsarbetare, som bärplockare, omfattas inte enligt propositionen.
Framöver är ytterligare skärpningar mot arbetskraftsinvandring aviserade. Bland annat vill regeringen utreda om vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från möjligheten att få arbetstillstånd, till exempel personliga assistenter. Malmer Stenergard har även meddelat att spårbytet för asylsökande ska avskaffas.
