FN-stöd minskar när regeringen Ukrainasatsar

— Det här är startskottet för vår reformering av biståndet för att göra det mer effektivt, säger bistånds- och handelsminister Johan Forssell (M) till TT.

TT har tagit del av det regleringsbrev som regeringen snart skickar över till Sida, som hanterar en stor del av det svenska biståndet. Regleringsbrevet innehåller uppdrag och riktlinjer från regeringen till Sida för 2023, inte minst om hur anslagen ska användas.

Färre konferenser

Sida får själv en kraftig neddragning av den summa som myndigheten kan använda till information och kommunikation, från 155 till 20 miljoner, en minskning med närmare 90 procent.

— Det följer vår prioritering. Vi vill se fler matpaket och färre konferenser, säger Johan Forssell.

Enligt honom fördelar regeringen om medel för att kunna öka det humanitära biståndet och för att kunna öka det till Ukraina. Han uppger att det humanitära biståndet ökar med 400 miljoner i omfattning jämfört med början av 2022.

Ukraina kommer att få bistånd i "miljardklassen" och sannolikt hamna i toppen av länder som, räknat i kronor, får mest av Sverige.

— Det är en förändring som går väldigt snabbt, men det är en naturlig förändring på grund av att vi har ett krig i Europa.

Kapar FN-stöd

Sverige har länge varit ett av de länder som ger allra mest i så kallat kärnstöd till en rad FN-organ. Nu kommer det att i flera fall ändras. FN:s program mot aids och hiv UNAIDS, organet med fokus på kvinnor UN Women, utvecklingsprogrammet UNDP, flyktingorganet UNHCR samt FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNWRA är bland dem som får minskade bidrag.

— Det är här vi frigör resurser, säger Johan Forssell.

Störst minskning får UNAIDS.

— Det är en organisation som fått mycket kritik, även från svenskt håll, över hur den fungerar. Sedan är det ytterst en fråga om var resurser gör störst nytta, vi kan få bättre resultat genom att kanalisera medlen på annat sätt, säger Forssell.

Förutom att rikta om pengar från FN-organ till Ukraina och eventuellt till bistånd via EU handlar regeringens omtag även om att bistånd och handel ska gå hand i hand, enligt Forssell.

— Bistånd kan bara bekämpa fattigdom, ska man bygga en väg till välstånd är det genom handel, tillväxt och marknadsekonomi.

Överger enprocentsmålet

Biståndsbudgeten kommer att vara, i kronor räknat, på samma nivå 2023 som den är i år. Men regeringspartierna och stödpartiet Sverigedemokraterna har övergett målet att motsvarande en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska fördelas till bistånd. 2022 års nivå på cirka 56 miljarder kommer att ligga där de närmsta fyra åren, den kommer inte att skrivas upp eller ned utifrån BNI-utvecklingen.

Anslaget för internationell bistånd svarar för drygt 47 miljarder av de 56.

— Den långsiktiga ramen är satt, det gör stor skillnad mot tidigare, säger Forssell.

— Det som varit diskussionen om biståndet tidigare har ju varit anslagen för nästa år, den diskussionen kan vi lämna nu. Vi kan i stället gå in för att effektivisera biståndet.