Varnar för gråzoner på Tiktok: Svårt veta gränsen

Det har varit mycket ledigt och fest i dagarna. Gamla som unga har samlats och firat, fotat, filmat – och lagt ut innehållet på sociala medier. Men vad händer om den som är med på bild inte tycker att det "roliga" innehållet är speciellt roligt? Om någon vill att bilden eller filmen tas bort?

— Det kan vara svårt att förklara var gränsen går, säger Daniel Westman, jurist specialiserad på medierätt, och fortsätter:

— Det beror helt på vad det handlar om. Ifall det är något som fångats vid en privat tillställning eller något som sker på allmän plats. Vissa saker får man bara ta.

Westman förklarar att det i slutänden handlar om balansen mellan yttrandefrihet och personlig integritet. Att lägga ut nakenbilder på någon utan dess medgivande är "självklart inte okej", men samma sak kan gälla "festfilmer", menar Westman.

— Huvudregeln är att du får filma och spela in ljud på allmän plats. Samtidigt är det en konflikt med dataskyddsregleringen. Om det handlar om privata uppgifter så gäller GDPR, säger han.

"En del av samhället"

Caroline Olstedt Carlström är advokat och ordförande i organisationen Forum för dataskydd och hon delar Daniel Westmans bild av ett regel- och lagverk som innebär gråzoner. Och höjer samtidigt ett varningens finger för att de gråzonerna kan vara extra svåra att navigera i för unga.

— Jag har tre tonårsbarn hemma, ibland är det väldigt beklämmande att se innehållet på de här plattformarna. Skolorna börjar samtidigt bli bättre på att hantera och lära ut. Men föräldrar måste också ta ett större ansvar, säger hon och fortsätter:

— Nätet är en del av samhället i dag. Det är samma regelverk som gäller om jag begår en brottslig gärning. Om jag begår den på nätet eller ute på gatan så är det samma regelverk.

"Krävs mer"

Olstedt Carlström och Westman nämner båda det relativt nya, 2018, brottet olaga integritetsintrång.

— Det var fantastiskt bra att vi fick den lagstiftningen, och i teorin är den bra. Men det krävs mer i praktiken, säger Olstedt Carlström.

I lagtexten tas exempel som uppgifter om en persons sexualliv, hälsotillstånd eller utsatta situation upp som möjliga brott. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Olstedt Carlström nämner det uppmärksammade fallet med influeraren Margaux Dietz som polisanmälts för just olaga integritetsintrång efter att ha publicerat ett inlägg där en utslagen man är i fokus.

— Utan att uttala mig om själva fallet, för jag kan inte detaljerna, kan man säga att om mannen inte går att identifiera rör det sig snarare om en omdömesfråga. Och det är ofta där man hamnar i de här frågorna. Vad är uppsåtet? Delas materialet i en privat sfär eller ut till alla?

— Grundfrågan man ska ställa sig är vem är jag som filmar eller fotar och var är jag någonstans fysiskt. Sedan spelar såklart innehållet roll också. Och uppsåtet. Om jag är ute och filmar när jag går med min hund och lägger upp det och du skymtar till i bakgrunden då är det inte fråga om GDPR, för där finns det som kallas privatundantaget – sammanhanget är privat, säger Olstedt Carlström.

Nya regler

Daniel Westman understryker att gråzonerna kommer att få tydligare gränser i och med kommande EU-lagstiftning som börjar gälla 2024. Då kommer Digital services act (DSA) som innehåller regler om hur och när olagligt material ska tas bort från nätet och ökad öppenhet om de digitala bolagens algoritmer.

— Ett problem i dag är att det är svårt att kontakta aktörer, att det är lite godtyckligt när man upplever att något har spritts som man inte vill ska spridas. Där kommer det att krävas mer framåt, säger Westman.

TT har kontaktat Meta (Facebook, Instagram) och Tiktok och erbjudit dem att kommentera rättsläget kring sociala medier. Meta hänvisar till sina interna regler, larmfunktioner och användaravtal. Tiktok har inte svarat.