Regeringen vill satsa mer mot antisemitism

Han besökte på onsdagen Malmö, som tidigare fått mycket negativ uppmärksamhet på grund av problem med antisemitism.

Arbetet mot antisemitism är enligt Kristersson en prioriterad fråga för regeringen.

— Vi vet ganska väl vilka grupper som är problematiska, säger statsministern.

Han pekar på nynazister, vissa vänsterextremister, islamister och "en inte alldeles liten" grupp människor med rötter i Mellanöstern som "odlar hat mot Israel" och ställer judar i Sverige till svars för vad som sker i Mellanöstern.

— Allt det här måste vi tala öppet och ärligt om, säger Kristersson.

Lärare ifrågasätts

Han pekar på att många lärare ifrågasätts av elever när de undervisar om Förintelsen och antisemitism. Därför fördubblas nu anslaget till 900 000 kronor för vidareutbildning för lärare och rektorer om bland annat antisemitismens historia.

— Vi ska ha riktigt duktiga lärare som kan undervisa i miljöer där sådan undervisning ifrågasätts, säger Kristersson.

Han besökte Malmö synagoga, som har en församling på cirka 500 medlemmar. Den har inrättat ett kunskapscenter för att motverka antisemitism. Där tar man emot skolklasser för att berätta om judiskt liv och traditioner. Där arrangeras också diskussionsgrupper för att ta upp till exempel vad är antisemitism och vad man kan göra för att förhindra den.

— Vi skapar en grogrund för förståelse. Jag tror att skolklasser lär sig och tar med sig något härifrån, säger den judiska församlingens informationsansvarige Fredrik Sieradzki.

Bra stöd

Enligt honom finns ett stort intresse från skolorna. Sieradzki tycker också att stödet från kommunen är bra. Bland annat finansierar Malmö stad hågkomstresor för att inte Förintelsen ska glömmas bort, stöttar lärare med handledning och har anställt en antisemitismsamordnare.

Det finns även statligt stöd till hågkomstresor som regeringen nu förlängt under 2023, efter att först ha missat att det var ett projektanslag som automatisk upphörde efter 2022.

TT: Upplever du personligen att det är lättare att vara jude i Malmö i dag än för några år sedan?

— Ja, det tycker jag faktiskt. Men en del skulle säga att det inte spelar någon roll att vi synts så mycket, medan andra säger att det har det, säger Sieradzki.

Han berömde den förra regeringens insatser mot antisemitism när Kristersson kom på besök.

— Vi kommer att fullfölja och utöka, svarade Kristersson.

Statsministern besökte även Oxievångskolan i Malmö för att höra om skolans arbete mot antisemitism. Där får bland annat en grupp elever varje år åka på hågkomstresor till Auschwitz i Polen. De blir sedan "elevambassadörer" som ska sprida sina kunskaper till andra elever.

Bristande kunskap

Helen Nyrén, som varit SO-lärare i 28 år, tycker att kunskapen om Förintelsen hos många elever är låg från början.

— De känner till gaskamrarna, men inte mycket om vad som ledde fram dit, säger hon.

Däremot har Nyrén inte träffat på elever som förnekar att Förintelsen inträffat. Det största problemet enligt henne är att eleverna har svårt att värja sig för antisemitism och konspirationsteorier som sprids på sociala medier.

Vid en pressträff i Malmö uppgav Kristersson att regeringen "håller på att ta ett samlat grepp" om arbetet mot antisemitism. Förutom att bekämpa antisemitism bland unga, så ska judisk kultur synliggöras. En utredning håller på att ta fram ett förslag på en nationellt strategi för att stärka judiskt liv i Sverige.

Regeringen tittar också på hur säkerheten kan ökas kring de judiska församlingarna.

— Många lägger ner enorm stora resurser på sin fysiska säkerhet, sådant som i grunden måste vara statens ansvar, säger Kristersson.