Domstol: Koranbränning ska tillåtas
Polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel, meddelar förvaltningsrätten i Stockholm, som upphäver beslutet.Vi ser inte att lagen ger utrymme att neka, säger lagman Eva-Lotta Hedin.
11 januari: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.
21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen. Enligt Paludan är syftet att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.
1 februari: Säkerhetspolisen varnar för att den senaste tidens händelser, som koranbränningen utanför Turkiets ambassad, kan vara "hotdrivande". Terrorhotnivån höjs dock inte utan ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.
8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad, med motiveringen att tidigare koranbränningar väckt starka reaktioner internationellt och att det påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stod kulturföreningen Apallarkerna. Syftet var enligt föreningen att stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas strax därefter till förvaltningsrätten.
16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Ansökan var inlämnad av en irakisk man som sade sig tillhöra en kristen minoritet och som ville kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.
8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.
16 mars: Kammarrätten slår fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med påskupploppen förra året var felaktig. Den anför att polisen, enligt ordningslagen, inte kunde ställa in allmänna sammankomster till följd av ordningsstörningar som inträffat eller befaras.
Eva-Lotta Hedin konstaterar att möjligheterna att inskränka mötes-, demonstrations- och yttrandefriheterna är mycket begränsade, och att omständigheterna som legat till grund för polisens beslut inte är tillräckliga.
— Förvaltningsrätten har kommit fram till att det man har åberopat som grund för besluten, en hotbild från Säkerhetspolisen, inte hade tillräcklig koppling till sammankomsterna och inte var tillräckligt konkreta i uppgifterna, säger hon.
Det var i mitten av februari som polisen på kort tid nekade två ansökningar om allmän sammankomst för att bränna Koranen utanför Turkiets respektive Iraks ambassad.
I besluten hänvisades till Säkerhetspolisens bedömning att hotbilden mot Sverige har påverkats av tidigare koranbränningar och att risken för terrorattentat skulle öka om framtida bränningar tillåts.
"Kan vara hotdrivande"
— Det vi har sagt tidigare är att den typen av aktiviteter kan vara hotdrivande, vilket vi har sett exempel på, säger Susanna Trehörning, biträdande enhetschef för kontraterrorism på Säkerhetspolisen, om domstolens besked att koranbränningar återigen ska tillåtas.
Förvaltningsrätten konstaterar i domen att Säpos bedömning att koranbränningar medför risk för terrorattentat är allvarlig.
— Men som lagen är utformad om när och hur man får begränsa de här grundläggande fri- och rättigheterna så ser vi inte att lagen ger utrymme att neka i de här fallen, säger Eva-Lotta Hedin.
Kritiserade beslut
Polisens beslut att neka tillstånd har tidigare kritiserades av bland andra Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, som konstaterat att polisens agerande inte har stöd i lagen.
— Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de (förvaltningsrätten) ger polisen rätt, sade han då till TT.
Ordningslagen medger nämligen bara avslag om det är nödvändigt för ordning och säkerhet i direkt anslutning till demonstrationen i fråga.
Tidigare i år slog kammarrätten fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i april förra året, där den högerextreme politikern Rasmus Paludan ville bränna Koranen, var felaktigt.
Anledningen var att man ansåg att ordningslagen inte polisen rätt att ställa in sammankomster med hänvisning till att störningar inträffat tidigare eller befaras inträffa.
