De flesta lex Maja-anmälningarna som kommer in till landets länsstyrelser rör katter och hundar. Arkivbild.
De flesta lex Maja-anmälningarna som kommer in till landets länsstyrelser rör katter och hundar. Arkivbild. - Foto: P. Solomon Banda/AP/TT

Över 1 000 anmälningar om djur som far illa

Över 1 000 anmälningar om djur som far illa har kommit in sedan 2019 då lex Maja gjorde det tillåtet för vårdpersonal att slå larm.Samtidigt efterlyser Sveriges Veterinärförbund en skarpare lag.Det skulle vara en skyldighet att anmäla, säger ordföranden Eleonor Fredler.


Fakta: Lex Maja

Den som arbetar i hälso- och sjukvård eller socialtjänst och påträffar misskötta djur har enligt lex Maja rätt att bryta sekretessen genom att anmäla till länsstyrelsen eller polisen att ett djur tydligt utsätts för vanvård eller misshandel, uppenbart visar symtom på sjukdom eller är allvarligt skadat.

Detta under förutsättning att det står klart att djuret inte mår bra, nyligen har utsatts för våld, har övergivits eller lämnats utan tillsyn under en längre tid.

Att det är tillåtet att göra en anmälan innebär inte att det är en skyldighet. Enligt Socialstyrelsen får en anmälan bara göras om problemet av olika skäl inte kan lösas tillsammans med djurägaren.

Källa: Socialstyrelsen

Katten Maja svalt ihjäl ensam i en lägenhet efter att hennes matte lagts in på sjukhus 2016. Ägaren hade hemtjänst, som valde att inte göra något med hänvisning till sekretessbestämmelserna.

Till följd av kattens öde infördes den 1 april 2019 lagen lex Maja som tillåter hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänst att bryta sekretessen och slå larm till länsstyrelsen eller polisen vid vanvård av djur.

Fyra år efter att lagen infördes har över 1 000 lex Maja-anmälningar kommit in, enligt siffror från 16 av landets länsstyrelser som TT tagit del av. De allra flesta rör våra vanligaste sällskapsdjur – katter och hundar – även om anmälningar om andra djur som kaniner, marsvin, hästar, nötkreatur, höns och sköldpaddor också förekommer.

"Stor förändring"

I Västra Götalands län hade 287 anmälningar inkommit till och med i fjol och siffran har ökat, från 60 anmälningar 2019 till 88 anmälningar 2022.

— Jag tycker att det har skett en stor förändring. Vi får en hel del anmälningar via socialtjänsten och hemvården i dag som man inte fick tidigare, för de vågade inte. De som anmälde tidigare var sådana som sett ren misär och inte kunde släppa det, säger Åsa Rydén, djurskyddskontrollant och administratör på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Ofta gjordes anmälningarna dessutom anonymt, enligt Åsa Rydén som tycker att lex Maja bidragit till en bättre situation både för de som anmäler och för länsstyrelsen. Relativt ofta handlar det numera om att äldre personer med hemtjänst har åkt in på sjukhus och inte har någon anhörig som kan ta hand om djuren.

— Det är väldigt öppet i dag och det blir säkerställt att djuren inte blir lidande i en sådan situation. Tidigare kanske någon från hemtjänsten var schysst och gick dit och matade katten fast de egentligen inte fick.

Vill se skarpare lag

Även Eleonor Fredler, ordförande i Sveriges Veterinärförbund, ser positivt på lagen men skulle helst vilja att den sträckte sig ännu längre. Att vårdpersonal får göra en anmälan betyder inte att de måste .

— Vi tycker naturligtvis att lagen är ett steg i rätt riktning, men skulle definitivt vilja se att den skulle vara skarpare, så att det skulle vara en skyldighet att anmäla om man ser ett djur som inte får den vård det behöver eller far illa, säger hon.

Som smådjursveterinär har hon själv varit med om att vårdpersonal har kommit in med ett djur som till exempel verkar ha ont och där vårdtagaren inte har förstått det. Hon lyfter fram vikten av rutiner så att hemtjänstpersonal och andra vårdanställda vet att de kan anmäla.

— Det ligger väldigt mycket ansvar på cheferna att man faktiskt berättar det här för sina anställda.

TT
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!