Ribbenvik: Stoppa förmåner till säkerhetshot

Begäran om en lagändring skickades på onsdagen in till regeringen.

Migrationsverkets avgående generaldirektör tycker att det är orimligt att potentiella terrorister och personer som kan ha begått krigs- och folkrättsbrott får samma välfärdsförmåner som flyktingar och andra skyddsbehövande.

— Det är stötande att detta pågår, år efter år, att vi tvingas ge dem uppehållstillstånd och därmed de förmåner som är förknippat med det, säger Mikael Ribbenvik.

Det handlar om asylsökande som Säpo anser utgöra ett säkerhetshot mot Sverige. De kan till exempel ha kopplingar till internationell terrorism.

Det handlar också om asylsökande som inte har skyddsskäl eftersom de kan misstänkas ha begått krigsförbrytelser, folkrättsbrott eller andra grova brott. Sammanlagt handlar det om cirka 340 personer.

Får stanna

Migrationsverket beslutar om utvisning för dem. Utvisningen får dock, enligt internationell rätt, inte verkställas om utlänningen riskerar dödsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling i hemlandet. Migrationsverket tvingas därför ge dem tillfälligt uppehållstillstånd på ett år, som därefter förlängs ett år i taget.

Med uppehållstillståndet följer en rad förmåner som arbetstillstånd, folkbokföring och tillgång till det svenska välfärdssystemet.

— De får samma som alla andra vi ger skydd åt. Det är inte alls rimligt, säger Ribbenvik.

— Och de får bättre förmåner än ukrainarna.

Ribbenvik betonar att det aldrig varit tanken att de som får uppehållstillstånd på grund av att utvisning inte kan verkställas ska kunna etablera sig i Sverige.

— Tvärtom, vi vill ju bli av dem, säger han.

Ribbenvik tycker också det är stötande att personer som bedömts som säkerhetshot i Sverige kan besöka andra länder på svenska pass.

Blir fler

Generaldirektören påpekar att antalet potentiellt farliga personer som inte kan utvisas hela tiden växer.

För närvarande har Migrationsverket ett 70-tal utlänningar som bedöms som säkerhetshot, men som får sina uppehållstillstånd förlängda varje år, eftersom de inte kan utvisas.

— Säkerhetspolisen måste lägga mycket resurser på att hålla koll på de här personerna och det ackumuleras. Det här plussas på år för år, säger Ribbenvik.

Migrationsverket vill att lagen ändras så att man i stället för att bevilja tillfälliga uppehållstillstånd kan inhibera, det vill säga tillfälligt stoppa, utvisningarna. Då får de visserligen stanna i Sverige, men har ingen rätt till välfärdsförmåner.

Ribbenvik bedömer att det skulle leda till att flera då skulle söka sig bort från Sverige.

— Vissa av dem skulle tycka att det är för jobbigt att vara i Sverige och åka någon annanstans. Andra skulle vara kvar, men med en mycket begränsad förmåga, säger han.

Har försökt

TT: Men de måste väl ha något att leva på?

— Det kan man utreda. Man kan ju välja lämplig nivå från lagstiftarnas sida. Som det är nu får de ju hela paketet, säger Ribbenvik.

Som ny generaldirektör prövade Ribbenvik redan 2017 att i ett fall inhibera en utvisning, i stället för att bevilja uppehållstillstånd. Men enligt Migrationsöverdomstolen tillåter inte nuvarande lagstiftning det.

År 2020 skrev Ribbenvik en debattartikel om behovet av en lagändring, men ingen förändring har skett. Nu gör han alltså ett nytt försök.

— Det var en sak jag började med och nu blir det detta jag slutar med. För jag tycker detta är stötande, säger Ribbenvik som slutar om en månad.