Åklagaren: Macchiarini bör få fyra års fängelse
Paolo Macchiarini bör få fyra års fängelse efter ingreppen med syntetiska luftstrupar på Karolinska sjukhuset, anser åklagare Jim Westerberg.Det har aldrig rört sig om sjukvård – utan olagliga experiment på människor, säger han i sin plädering.Men enligt försvaret har kirurgen bara försökt att rädda liv.
Hösten 2010 anställdes kirurgen Paolo Macchiarini som gästprofessor vid Karolinska institutet (KI) och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset (KS).
Året därpå utförde han världens första transplantation av en syntetisk luftstrupe preparerad med benmärgsceller. Den banbrytande operationen fick stor uppmärksamhet. 2011 till 2012 opererades ytterligare två patienter med syntetisk luftstrupe på KS.
Samtliga patienter avled senare. Den första patienten, en 36-årig man, dog 2,5 år efter operationen. Den andre, en 30-årig man, dog efter fyra månader. Den tredje patienten, en kvinna från Turkiet, drabbades av mycket svåra komplikationer som krävde kontinuerlig sjukhusvård fram till hennes död i mars 2017, då hon var 26 år.
När det stod klart hur transplantationerna hade gått stoppades Macchiarini i april 2013 från att operera och i november samma år avslutades hans anställning på KS. Han var fortsatt anställd på KI till 2016.
2014 kom flera anmälningar mot kirurgen till KI, bland annat från fyra läkare om oredlighet i forskning. En extern utredare visade att anklagelserna stämde men KI friade ändå Macchiarini.
April 2015 polisanmäldes KS av Läkemedelsverket för brott mot läkemedelslagen. Den 1 juni samma år polisanmälde Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) sjukhuset för brott mot etikprövningslagen. Några dagar senare inledde åklagare en förundersökning.
I januari 2016 publicerade SVT dokumentärserien "Experimenten" där Macchiarinis forskning ifrågasattes. Flera personer på nyckelposter inom KI lämnade sina uppdrag till följd av vad som framkom.
I juni 2016 delgavs Macchiarini misstanke om grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Året därpå lades utredningen ned då åklagarna ansåg att det inte gick att visa att en annan behandlingsmetod hade varit bättre.
2017 konstaterade Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) efter en granskning av sex vetenskapliga artiklar, bland annat gällande den första transplantationen med plaststrupe, att Macchiarinis forskning byggts på fusk. Enligt CEPN hade det getts "vilseledande och förskönande information om patienters faktiska tillstånd" samtidigt som andra betydelsefulla uppgifter hade undanhållits.
2018 fällde KI sju forskare, däribland Macchiarini, för oredlighet i forskning, baserat på CEPN:s prövning. Samma år beslutade åklagare att återuppta utredningen efter en granskning av det tidigare nedläggningsbeslutet.
I september 2020 åtalades Paolo Macchiarini för grov misshandel av de tre patienterna.
Den 16 juni 2021 dömde Solna tingsrätt Macchiarini till villkorlig dom för vållande till kroppsskada, grovt brott, gällande den unga kvinnan från Turkiet. I de första två fallen friades han.
Källa: Kjell Asplunds utredning, Macchiariniaffären. "Sanningar och lögner på Karolinska" av Bosse Lindquist, Karolinska institutet, Solna tingsrätt.
För snart ett år sedan dömdes Macchiarini till villkorlig dom i Solna tingsrätt för ett fall av grovt vållande till kroppsskada.
När hovrättsförhandlingen avslutas på onsdagen vill åklagare Jim Westerberg att kirurgen i stället fälls för tre fall av grov misshandel, medan försvaret yrkar på ett totalt frikännande.
— Vi är kritiska till tingsrättens dom. Den brister i många avseenden, säger Westerberg i sin plädering i Svea hovrätt.
Målet gäller ingrepp som utfördes av Macchiarini på Karolinska universitetssjukhuset i Solna 2011 och 2012, då tre patienter fick syntetiska luftstrupar inopererade. Alla tre drabbades av svåra komplikationer och är i dag avlidna.
Handlat i nöd
Tingsrätten ansåg att Macchiarini i de två första fallen hade handlat i nöd på grund av patienternas tillstånd, och hänvisade till brottsbalkens nödparagraf som medger ansvarsfrihet för gärningar som begås i nöd.
Den tredje transplantationen borde dock enligt domstolen inte ha genomförts med tanke på de komplikationer som drabbat de två tidigare patienterna.
Jim Westerberg menar dock att ingen av patienterna var så nära döden att de oprövade ingreppen var motiverade – varken med hänvisning till nöd eller så kallad vitalindikation, det vill säga att en omedelbar livsfara förelåg.
— Samtliga utredare och experter som har granskat ingreppen anser att vitalindikation inte förelåg för någon av de tre målsäganden. Stor konsensus råder i den frågan, säger han.
Macchiarinis advokat Björn Hurtig delar inte den uppfattningen.
— Vi påstår att bevisningen visar att alla patienter har haft livshotande tillstånd, säger han i sin plädering.
— Vi påstår också att det saknades andra botande behandlingsalternativ. Eftersom hälsotillstånden var så dåliga så förelåg en nödsituation.
Enligt åklagarens uppfattning var ingreppen att betrakta som forskning.
Utifrån de tiotal utredningar och yttranden som gjorts i ärendet, däribland från Rättsliga rådet, Ivo och Läkemedelsverket, är det uppenbart att det inte rört sig om vård, säger Westerberg.
Tillstånd saknades
Det är vidare utrett att Macchiarini inte hade tillstånd för forskning, varför ingreppen varit olagliga, menar han.
— Det har varit fråga om klinisk forskning på människor, som kräver tillstånd, och tillstånd har inte funnits här.
Advokat Hurtig menar dock att det varit fråga om vård.
— Det man gör i samband med operationen, det är sjukvård. Den erfarenhet man tillägnar sig och sedan möjligtvis skriver om, det är forskning, säger han.
Sammantaget menar han att det inte finns något som styrker att Macchiarini agerat med det uppsåt som åklagaren påstått.
— Han har vare sig agerat med insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt. Hans uppsåt har varit att göra bot och bättring, ingenting annat, säger Hurtig, och yrkar på att hovrätten frikänner Macchiarini på alla punkter.
Åklagaren å sin sida vill se ett fyraårigt fängelsestraff för kirurgen. Westerberg begär dock inte att Macchiarini ska häktas i väntan på dom, utan utgår från att han skulle inställa sig till ett eventuellt fängelsestraff, även om han inte bor i Sverige.
Svea hovrätt meddelar sin dom i målet den 21 juni.
