Försvarsberedningen: Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas • "Det är allvarstid"
Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, enligt Försvarsberedningen. I en ny rapport varnas för att Ryssland har en intakt förmåga att angripa med flyg, kryssningsrobotar och kärnvapen.
Försvarsberedningen tillsattes i december 2022.
Består av politiker från alla riksdagspartier.
Ska lägga grunden för integrationen i Nato, riksdagens femåriga försvarsbeslut och försvarets pengaram.
Slutrapporten kommer i april 2024.
Försvarsberedningen presenterar på måndagen en ny säkerhetspolitisk bedömning. Rapporten har fått titeln Allvarstid, en term som uppges härstamma från beredskapsåren under andra världskriget 1939–1945.
Försvarsberedningen slår fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.
"Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige", står det i rapporten.
— Det är allvarstid. Det pågår ett krig i Europa, vi har att hantera ett nationalistisk, imperialistiskt och rustat Ryssland. Utvecklingen i Asien och Stillahavsområdet påverkar oss, säger Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).
Tidigare "osannolikt"
Skrivningarna är i princip desamma som 2017 då den senaste säkerhetspolitiska bedömningen presenterades. Då skärptes skrivningarna jämfört med den tidigare formuleringen om att ett väpnat angrepp mot Sverige var "osannolikt".
Sedan dess har Ryssland inlett ett brutalt invasionskrig i Europa, vilket sätter avtryck i den nya analysen.
Försvarsberedningen, som består av politiker från samtliga riksdagspartier, pekar på risken att kriget blir långvarigt och kan eskalera.
"En eskalering kan innebära angrepp mot andra stater", skriver politikerna.
— Förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik har förändrats i grunden, det är en insikt som politiken men också svenska medborgare måste bära med sig. Den får konsekvenser, säger Wallmark.
Försvarsberedningen konstaterar också att Ryssland trots kriget i Ukraina fortsatt har en intakt förmåga att "genomföra operationer med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen" mot Sverige. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband.
— Ryssland kommer att för avsevärd framtid utgöra ett allvarligt hot, det kommer att gälla under överskådlig tid. Det kan handla om decennier, säger Socialdemokraternas Peter Hultqvist (S).
Påverkan och sabotage
Hotbilden mot Sverige beskrivs som bred och alltmer komplex. Det handlar om allt ifrån desinformation, påverkansoperationer, cyberangrepp och illegal underrättelseinhämtning till terrorism, sabotage och hot mot kritisk infrastruktur.
Till det kommer det växande hotet från Kina.
"Kina utmanar den globala säkerheten och den regelbaserade världsordningen, vilket kan leda till flera potentiellt sett mycket allvarliga händelseutvecklingar", anser beredningen.
Även Sveriges kommande medlemskap i Nato ritar om den säkerhetspolitiska kartan och kräver nya prioriteringar. En huvuduppgift blir att delta i det kollektiva försvaret av Nordeuropa, och Sverige förväntas kunna fungera som ett så kallat uppmarschområde för allierade mark-, sjö- och flygstridskrafter, enligt beredningen.
Kritiskt till Turkiet
Beredningen är enig i stort, men V och MP har avvikande meningar om Nato.
MP är även kritiskt till beredningens skrivningar om Turkiet. Sverige har som kandidatland till Nato förlorat förmågan att uttrycka sig kritiskt, anser MP-ledamoten Emma Berginger.
"Inte ens Försvarsberedningen förmår att i nuläget uttrycka sig nyanserat kring Turkiet. Varken Turkiets demokratiska brister eller inre repression omnämns", skriver hon i en avvikande uppfattning.
