Så ska myndigheterna förhindra bidragsfusk – enligt utredning
En bidragsspärr och ett tydligare ansvar hos myndigheterna krävs för att stävja den omfattande bidragsbrottsligheten i Sverige, enligt regeringens särskilda utredare Amir Rostami.
Bidragsbrottsutredningen från 2021, som haft i uppdrag att ta fram åtgärder för att bekämpa bidragsbrott, presenterade på onsdagen sitt slutbetänkande. Bidragsbrotten i Sverige är omfattande och upptäcktsrisken är låg, säger Amir Rostami, professor i kriminologi vid Gävle universitet, som varit regeringens särskilda utredare.
— Nya siffror visa att cirka 14,6 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt varje år. 90 procent anses orsakas av den sökande, och 56 procent av de 90 misstänks vara avsiktliga fel.
Endast 10 procent av detta anmäls dock till polisen.
— Det finns många förklaringar till det, men inga bra. Bland annat tror man kanske inte att polisen kommer att prioritera det, med mera.
Tydligare ansvar
Utredningen föreslår nu bland annat att Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen får ett reglerat ansvar för att förebygga brott mot välfärdssystemen.
— Vi behöver tvinga myndigheter att jobba utifrån en brottsförebyggande systematik. Därför behöver det vara reglerat.
Vidare föreslås bland annat utökade möjligheter för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att ta del av uppgifter om enskilda personer från myndigheter, banker och arbetsgivare vid misstankar om bidragsbrott.
— Vi föreslår inte bara möjligheter att inhämta, utan också skyldighet att lämna, i synnerhet för bankerna, säger Amir Rostami.
Utredaren förslår även att man inför ett system med bidragsspärr.
— Vi tycker att det är en kraftfullt och viktig åtgärd, som innebär att den som döms för bidragsbrott av normalgraden eller grovt bidragsbrott ska meddelas en bidragsspärr under en bestämd tid, säger Rostami.
Ventil från spärr
Ventiler föreslås dock med undantag i det yttersta skyddsnätet för personer med tillfälliga försörjningsproblem. Kommuner och a-kassor föreslås också få medge undantag från bidragsspärren om det finns särskilda skäl.
Redan förra sommaren presenterades en delredovisning med flera förslag på hur man ska gå till väga för att reducera felaktiga utbetalningar.
Förslagen innefattade bland annat införande av sanktionsavgifter för de som fuskar. Man föreslog även att Ekobrottsmyndigheten får ta över ansvaret från polisen vad gäller bidragsbrottsutredningar.
