Förslag: Nyanlända ska jobba för att få bidrag

Regeringen tillsätter nu en utredning om att nyanlända och andra från utomeuropeiska länder ska behöva kvalificera sig med arbete för att få ta del av en rad olika bidrag.

Utredningsförslaget ska vara klart 30 september 2024. Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vågar dock inte uttala sig om i fall det nya systemet kan vara klart redan innan valet 2026.

— Det är angeläget att komma till skott så fort som möjligt, säger hon.

Tanken är att utländska medborgare ska behöva kvalificera sig för en rad olika bidrag och ersättningar genom att arbeta.

Det handlar bland annat om bostadsbidrag, bostadstillägg, barnbidrag, flerbarnstillägg, föräldrapenning på grundnivå och garantinivå, sjukersättning, omvårdnadsbidrag, assistansersättning och socialbidrag. Till exempel ska utredningen titta på om rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen kan avskaffas för nyanlända med etableringsersättning.

"Rätt och rimligt"

— Hela vårt välfärdssystem bygger ju på att man arbetar och gör rätt för sig. Därför tycker jag det är rätt och rimligt att det är arbete som kvalificerar en in i välfärdssystemen, säger Tenje.

Ledarna för regeringspartierna och Sverigedemokraterna (SD) skriver på DN Debatt att av de hushåll som var långvariga mottagare av försörjningsstöd under 2022 utgjordes 57 procent av hushåll med utrikesfödda. Bland gifta par och sammanboende betalades 90 procent av det långvariga biståndet ut till utrikesfödda.

Tanken med det nya systemet är att nyanlända successivt ska få ta allt större del av välfärdssystemen ju längre de har arbetat. Även andra typer av aktivering kan komma att bli kvalificerande.

Exakt hur kvalificeringskraven ska se ut och och hur snabbt man ska kunna få del av bidrag och ersättningar är sådant utredningen ska titta på.

TT: Ska nyanlända klara sig enbart på sin etableringsersättning i början?

— Det är ju en del man ska titta på, säger Tenje.

Kan försvinna

I dag kan nyanlända få tillägg till etableringsersättningen. Den möjligheten kan komma att försvinna.

— Det kan vara så att de här extra pengarna inte ger de extra incitamenten för att gå från bidrag till arbete. Marginaleffekterna kan vara så små, så att du tjänar inget på att ta ett arbete, säger Tenje.

Hon ser framför sig att inte bara nyanlända som kommer till Sverige efter att systemet trätt i kraft omfattas av de nya kraven. Även icke svenska medborgare som redan bor här kan påverkas.

— Vi har generellt sett inte retroaktiv lagstiftning i Sverige, men de här förmånerna i framförallt socialförsäkringssystemet, där sker prövning hela tiden, så det är inte så att man beviljas en förmån och sedan har man den, säger Tenje.

För de som redan bor i Sverige kommer dock övergångsregler att gälla när systemet införs.

Stora klyftan

TT: Blir det inte ekonomiskt tufft för många när systemet införs ?

— Det hela syftar till att gå från bidrag till arbete. Vi har i dag jättestor kompetensbrist i det svenska samhället, man skriker efter personal i alla branscher, säger Tenje.

— Man inte ska bli fast och inlåst i ett bidragsberoende, utan hela tiden aktivt kämpa för att göra sig både anställningsbar, men också ta de arbetena som faktiskt finns.

TT: Finns inte risk för att människor känner sig som andra klassens invånare och att det försvårar integrationen?

— Den stora klyftan finns mellan att arbeta, göra rätt för sig, betala skatt, vara delaktig och att stå vid sidan av och leva på bidrag, säger Tenje.

— Där har du den stora klyftan mellan medborgarna.