Expert om identifieringen: "Får inte bli fel"
Arbetet med att identifiera de fem personer som omkom vid hissolyckan i Sundbyberg i måndags fortsätter. Att det tar tid är nödvändigt, enligt en expert TT pratat med. Det får inte bli fel, säger Gisela Pettersson, överläkare och specialist inom rättsmedicin.
Fem byggnadsarbetare omkom i hissolyckan i Sundbyberg i måndags. Sedan dess har de stora frågorna varit varför olyckan inträffade, och vilka de omkomna är.
— Jag tror att man har haft en ganska god uppfattning om vilka de fem personerna som klivit på hissen är. Men om kropparna är skadade kan man inte lita på visuell identifiering, säger Gisela Pettersson.
Blandade ihop
Hon nämner själv terrorattacken i Paris mot konsertlokalen Bataclan där 130 människor dödades.
— Då frångick man principerna kring katastrofidentifiering. Då fick poliser enskilda läkare att skriva ut intyg på avlidna personer som senare visade sig vara fel. De hade blandat ihop helt enkelt. Det upptäcktes först av anhöriga när de fick kropparna till sig.
För att undvika förväxling och säkerställa identiteter arbetar Sverige, som många andra länder, enligt Interpols riktlinjer. Gisela Pettersson är för svensk räkning med i det arbetet.
— Odontologi (tandavtryck), dna eller fingeravtryck är det man vill ha som bekräftelse. Om det på grund av skador inte går att få fram får man förlita sig på andra saker.
— Det kan vara sådant som tatueringar, födelsemärken, ärr, att man opererat en fot och har en metallskruv eller liknande.
Måste få ta tid
Den typen av information får rättsmedicinsk personal ofta hjälp av polisen med, det kan handla om intervjuer eller insamling av dna från anhöriga. Ett arbete som tar längre tid, särskilt om de avlidna kommit till Sverige som migrantarbetare – vilket uppgifter i Sundbybergsolyckan tyder på.
— Man kan tycka att "gud vad lång tid det tar". Det krävs det. Man arbetar med väldigt hög nivå av kvalitet. Det får bara inte bli fel. Det måste få ta lite tid. Det är värt det i slutändan, säger Gisela Pettersson.
