Dödsfallen kan öka när heroinet sinar i Europa
Afghanistans produktion av vallmo har störtdykt och snart kan heroinbristen i Europa vara ett faktum. Ännu farligare substanser kan komma att ta dess plats. Det är en risk att vi kommer ur askan i elden, säger narkotikapolisen Lennart Karlsson.
2022 var opioider involverade i 86 procent av de oavsiktliga dödliga överdoser i Sverige där substansen kunde identifieras.
Den substans som utvinns från opiumvallmo kallas opiater och innefattar bland annat morfin och heroin. Syntetiska opioider som tramadol, oxykodon och fentanyl är kemiskt framställda.
Opioider har starkt smärtstillande och berusande egenskaper och har använts i tusentals år. På slutet av 1800-talet utvecklades heroinet som en mer snabbverkande form av morfin.
Alla opioider är beroendeframkallande.
Källa: Beroendecentrum Stockholm, Folkhälsomyndigheten
Nära på allt heroin i Europa kommer från Afghanistan, där talibanerna i april 2022 meddelade ett förbud för odling av opiumvallmo, den växt som morfin och heroin utvinns från.
Nya siffror från FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC) visar på en dramatisk effekt: från 2022 till 2023 minskande opiumodlingarna i landet med 95 procent.
Om förbudet upprätthålls – vilket allt tyder på – kommer det att få stor påverkan på herointillgången i Europa.
UNODC varnar för att andra kraftfullare substanser kan vinna mark, vilket kan få "betydande negativa konsekvenser för folkhälsa och säkerhet".
— Den organiserade brottsligheten är bra på att ställa om och farhågan är att det kanske blir ökad tillgång på syntetiska opioider, säger Joakim Strandberg, enhetschef vid enheten för drogprevention på Folkhälsomyndigheten.
Fentanyl
Till den kategorin hör exempelvis fentanyler, som låg bakom en kraftig ökning av narkotikarelaterade dödsfall i Sverige i mitten av 2010-talet.
— Övergripande kan man säga att de syntetiska substanserna tenderar att vara starkare, säger Strandberg.
I grunden är det bra att herointillgången minskar, säger Strandberg, men många som brukar heroin kommer sannolikt se sig om efter andra alternativ. Det är även Lennart Karlsson, ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen, övertygad om.
— Den stora majoriteten, i min gissning, kommer att försöka tillse sitt behov med andra typer av preparat, säger Karlsson, som också tror att syntetiska opioider ligger närmast till hands.
Utöver att de kan vara starkare finns det faror i sig med att byta substans, enligt Joakim Strandberg.
— De som har använt heroin har säkerligen haft koll på ungefär hur stora doser de kan använda. Byter man blir det svårare, särskilt om man inte riktigt vet styrkan.
Skala upp insatser
När personer ser sig om efter ersättningar till heroin måste samhället nu skala upp arbetet med vård, behandling och förebyggande insatser, säger Strandberg.
— Utbyggnaden av naloxonprogram måste också fortsätta i de fall det finns farliga ersättningsprodukter på marknaden.
Lennart Karlsson gissar att heroinbristen slår till på allvar till sommaren. Men effekten av talibanernas förbud syns redan, säger han.
— Det finns fortfarande heroin, men priserna börjar stiga.
