Initialt är det varje medlems eget ansvar att stå emot ett angrepp. Arkivbild.
Initialt är det varje medlems eget ansvar att stå emot ett angrepp. Arkivbild. - Foto: Johan Nilsson/TT

Så agerar Nato om Sverige angrips

En för alla – alla för en. Sverige är nu medlem i Nato och omfattas av alliansens försvarsgaranti, artikel 5. Men vad innebär det egentligen för Sveriges räkning? Här svarar vi på sex frågor.


Fakta: Artikel 5

Grundläggande för Natos artikel 5 är att:

Beslut om att aktivera artikel 5 måste vara enhälligt. Inget medlemsland kan tvingas ingripa militärt mot sin vilja.

De ömsesidiga säkerhetsgarantierna handlar enbart om försvar när ett medlemsland blir attackerat.

Varje land själv bestämmer vilka försvarsåtgärder det anser vara nödvändiga. Att skicka väpnade styrkor tillåts, men är inte obligatoriskt.

Om Nato inte skulle besluta att aktivera artikel 5 kan enskilda medlemsländer ändå ge det stöd de vill.

1. Vad är artikel 5?

Artikel 5 är Natos fundament som slår fast att ett väpnat angrepp mot en medlem ska betraktas som ett angrepp mot alla.

Det innebär att andra länder ska komma till Sveriges hjälp om Sverige angrips, och vice versa.

.

2. Hur snabbt kommer hjälpen?

Det sker inte med automatik. Det måste både fattas ett politiskt beslut i Nordatlantiska rådet (Natos högsta politiska organ), och därefter beslut om insatser.

Sannolikt krävs även tid för omgruppering av styrkor till rätt operationsområde. Det kan alltså dröja innan stöd når fram, och initialt är det varje medlems eget ansvar att stå emot ett angrepp.

.

3. Är det säkert att andra Natoländer skickar soldater?

Enligt Natofördraget finns det ingen skyldighet för att bidra militärt, utan det är upp till varje medlemsland att avgöra vad man tycker är rimligt att stötta med.

Samtidigt kommer Natos svar till stor del att bero på de regionala försvarsplaner som Natos överbefälhavare gjort upp tidigare. Det är klassiska krigsplaner som beskriver hur Nato avser att försvara specifika områden med styrkor, eldkraft och så vidare.

.

4. Måste svenska soldater strida utomlands?

Fortsatt avgör riksdagen om Sverige ska skicka en väpnad styrka utomlands inom Nato.

Samtidigt skapar Natos försvarsplaner tydliga förväntningar på vad Sverige ska bidra med. Planerna är hemliga men svenska styrkor väntas få viktiga uppgifter på Nordkalotten, i Finland och i Baltikum.

En reducerad bataljon ska vid årsskiftet skickas till Lettland som en del i Natos avskräckning.

.

5. Kan det bli problem att enas om artikel 5?

Beslut om att aktivera artikel 5 ska fattas enhälligt. Samtidigt har Sveriges utdragna Natoprocess blottat att det kan ta lång tid att komma överens.

Enligt Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskolan, ligger det dock i medlemsländernas intresse att leva upp till försvarsgarantierna, annars skyddas ju inte deras egen säkerhet.

— Att man helt paralyserar alliansen har jag svårt att tänka mig, säger Engelbrekt.

— Framför allt om det handlar om ett hot eller angrepp mot en medlemsstat så kommer inte någon att hindra övriga från att agera.

.

6. Har artikel 5 nånsin använts?

Ja, en gång: efter terrorattentatet i USA den 11 september 2001. Som en solidaritetshandling skickade Nato sitt övervaknings- och stridsledningsflyg (Awacs) till USA för att avlasta det amerikanska flygvapnet och se till att det inte kom fler attacker.

TT
/
Hot
/
/
/
USA
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!