Kravet inför EU-toppmötet: Strama åt migrationen
Migration blir en het fråga på EU-ledarnas toppmöte i Bryssel. Trycket ska öka på asylsökande att återvända när de inte har rätt att stanna i EU. Stram migrationspolitik är absolut nödvändig för att klara av andra svåra frågor i Europa, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Inför toppmötet i slutet av veckan har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skickat brev till EU-ledarna. Hon utlovar lagförslag som ska öka trycket på migranter att återvända om de inte får stanna i EU. Och man ska återigen utreda om det går att bygga särskilda center för asylsökande utanför EU:s gräns.
Brevet är ett svar på krav om hårdare tag i asylpolitiken från många medlemsländer, däribland Sverige.
I veckan meddelade Polen att man tillfälligt vill ta bort asylrätten och premiärminister Donald Tusk väntas ta upp frågan med de andra EU-ledarna.
"Förfärligt sätt"
Polen anklagar Ryssland och Belarus för att skicka in migranter över gränsen i en hybridattack för att försöka destabilisera EU, något som även Finland utsatts för vid sin gräns mot Ryssland.
— Jag har förståelse för de åtgärder som nu vidtas i Polen, i slutändan måste den nationella säkerheten gå först. Så hade även vi agerat, säger Ulf Kristersson när han samråder med riksdagens EU-nämnd inför toppmötet.
Han öppnar för att asylrätten behöver justeras.
— Asylrätten är inte anpassad för att länder som Ryssland ska "instrumentalisera" migranter och avsiktligt flytta dem över gränser in i grannländer. Det är väl alldeles uppenbart. Man måste våga se asylfrågorna i ett geopolitiskt ljus som är annorlunda i dag än det var efter andra världskriget.
Läget i Mellanöstern är ett annat ämne på dagordningen och Ulf Kristersson kommer där att försöka få med sig övriga 26 EU-länder på att terrorlista Irans islamiska revolutionsgarde. Han anser att det nu är dags att agera mot Iran.
— För svensk del är det extra oroande med tecken som tyder på kopplingar mellan internationell terror och inhemsk gängkriminalitet, säger Kristersson.
— Det finns inget som tyder på snabb enighet i den här frågan, men jag uppfattar att allt fler nu gör samma analys som Sverige om Irans betydelse, lägger han till.
"Sent uppvaknande"
Redan i mars i fjol ville en majoritet i riksdagens utrikesutskott att regeringen skulle driva på i frågan om att terrorstämpla revolutionsgardet på EU-nivå. Men då ville regeringen i stället fokusera på att införa sanktioner mot Iran.
— Det är ett sent uppvaknande, men välkommet, säger Matilda Ernkrans (S), vice ordförande i EU-nämnden.
