Klädbergen växer när dyr återvinning står still
Den påkostade, världsunika sorteringsmaskinen i Malmö skulle göra det möjligt att ge gamla kläder nytt liv, som råvara till ny textil. Men den står stilla – intresset för textilåtervinning är för litet. I stället växer bergen av kasserad textil.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
I Sverige köper vi cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Samtidigt slängs cirka 7–9 textilavfall per person varje år i restavfallet eller på tippen och går till förbränning. Om textilavfallet sorteras separat kan 65–75 procent återanvändas.
Den nya lag som trädde i kraft vid årsskiftet innebär att både privatpersoner och verksamheter måste sortera ut textilavfall och förvara det skilt från annat avfall. Kommunerna ansvarar för att ta emot det, men hur de ska organisera sin insamling avgör de själva.
Fyra av tio kommuner kommer bara att ta emot textilavfall på sina återvinningscentraler, enligt en kartläggning som SVT gjort. I ett 100-tal kommuner kommer ideella organisationer att hjälpa till med att ta emot textilavfall.
Källor: Naturvårdsverket och SVT
— Ã…tervinning är dyrt och jungfruligt material är billigt. Marknaden har inte löst det själv, det finns inte tillräcklig efterfrÃ¥gan pÃ¥ den Ã¥tervunna fibern, säger Anna Vilén, kommunikationschef pÃ¥ Sysav, det skÃ¥nska Ã¥tervinningsbolaget som driver sorteringsmaskinen.
Den heter Siptex och invigdes 2020. Med hjälp av nära-infrarött ljus och visuell spektroskopi kan maskinen sortera efter exakt vad tyget är gjort av, till exempel om ett klädesplagg består av 80 eller 90 procent bomull.
Finsorteringen är första steget i att omvandla avlagda kläder till råvara i produktionen av ny textil. Men nu står det still, vilket Sydsvenskan var först med att uppmärksamma.
— Den används väldigt lite. Vi har i princip ingen avsättning, säger Anna Vilén.
Efter en lagändring vid nyår får inte någon form av textil slängas i soporna utan måste sorteras separat. Mycket kan gå till återbruk och en del kan bli isoleringsmaterial eller industritrasor, men vad ska hända med resten av det trasiga, noppiga och smutsiga textilavfallet?
"Fel ordning"
— Lagarna kom i fel ordning, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationsansvarig pÃ¥ Avfall Sverige.
Hon förutspår att högarna kommer att växa runtom i Sverige i väntan på en lösning.
— Det kommer sannolikt bli sÃ¥ att det läggs pÃ¥ hög hos kommunerna, eftersom det inte finns tillräcklig Ã¥tervinningskapacitet, säger hon.
EU har först beslutat att sortera ut textilavfallet, men nu väntar alla på fler EU-beslut som kommer att rita om spelplanen, dels om producentansvar och dels om ekodesignkriterier för hur textilier ska vara utformade för att få säljas inom EU.
Det kan exempelvis komma krav på att nytillverkad textil måste innehålla en viss andel återvunnet material – och det är då textilavfallsbergen kan komma till nytta och det blir dags för Siptex att börja jobba.
"En utmaning"
Rebecca Uggla, sakkunnig på Naturvårdsverket, framhåller att textil är en värdefull resurs, som det är helt rätt att sortera ut från övrigt avfall.
— Sedan saknar Sverige infrastruktur pÃ¥ plats, bÃ¥de för sortering och vidare hantering av det här materialet. Det här sker samtidigt i Europa och det är klart att det är en utmaning när vi fÃ¥r sÃ¥ otroligt mycket textilavfall.
— PÃ¥ sikt kommer det att bidra till en förändring och det är positivt. Men just nu är inte alla bitar pÃ¥ plats, säger Rebecca Uggla.
