MSB ska enligt det nya uppdraget upprätta en nationell kontaktpunkt för svenska företag som vill bidra till att stötta krishanteringen om Sverige befinner sig i kris, höjd beredskap eller krig. Besluten grundar sig i erfarenheter från pandemin där man från regeringens håll menar att näringslivets resurser inte kunde tas tillvara och att hjälp därför försenades.
— Svenska industriföretag erbjöd sig möjlighet att ställa om sin produktion och börja producera till exempel medicinsk teknisk utrustning eller skyddsutrustning av olika slag, säger Carl-Oskar Bohlin.
— Vår slutsats från det är att det saknades en tydlig funktion och roll hos staten för att omhänderta behovet av snabb produktionsomställning, både med praktisk information men också med vägledning till företag för detta och det uppdraget får nu MSB.
Utökad analysarbete
MSB får även i uppdrag att utöka sitt arbete med försörjningsanalyser och de ska nu identifiera vad det finns ett kritiskt behov av i samhället och hur dessa behov ser ut. Den här typen av arbete har sedan tidigare genomförts av myndigheten i form av ett pilotprojekt tillsammans med socialstyrelsen.
— Det här en naturlig del för det sätt på vilket regeringen har inriktat MSB både i termer ut av budgetära medel men också givet den inriktning som gavs tydligt i försvarsbeslutet, säger Bohlin.
En del av ett större arbete
Regeringen har tidigare beslutat att MSB ska fungera som ett nav i att samordna aktörer på nationell nivå och vara regeringens främsta verktyg för att förbereda samhället för kris, höjd beredskap och krig. I samband med det här arbetet byter myndigheten namn i november och kommer framåt kallas Myndigheten för civilt försvar.
