Nyheter24
Annons

Spräcker myten om kvinnor som inte föder barn

Publicerad: 14 juli 2025, kl. 06:40
Sofia Wänblad och Hampus Hansson, båda 32 år, träffades för 1,5 år sedan och i höstas blev Sofia gravid. Låga födelsetal kan bero på oroligt världsläge, funderar de. "Men vi tvekade inte själva inför att skaffa barn", säger Sofia Wänblad. Foto: Oscar Olsson/TT

Politiker kämpar frenetiskt med att lösa problemet med att så få barn föds i Sverige – och i västvärlden. Men myten om högutbildade kvinnor som ”väljer bort” lågutbildade män punkteras nu bestämt som skäl till de låga födslotalen i Sverige, enligt en pågående studie. Det är tvärtom, säger Glenn Sandström, docent i historisk demografi, till TT.

För få barn föds i Sverige och andra länder i Europa och politiker i flera EU-länder har länge försökt hitta ett recept för att få fart på barnalstrandet och förhindra en demografisk katastrof. I det offentliga samtalet talas det ofta om att kvinnor dragit ifrån män i utbildning och därför skulle ha svårt att bilda par.

— Den mekanismen kan vi helt och hållet avfärda. Högutbildade kvinnor med hög socioekonomisk ställning får i större grad barn än lågutbildade kvinnor. Den tendensen har förstärkts i Sverige de senaste 20 åren, säger Glenn Sandström, docent i historisk demografi vid Umeå universitet, till TT.

Högutbildade väljer varandra

Tidigare har studier visat att lågutbildade män med låg inkomst i lägre utsträckning får barn. Utifrån data från Statistiska Centralbyrån (SCB), som omfattar svenskfödda kvinnor i åldrarna 20-45 år, landar Glenn Sandström nu i ännu opublicerade resultat som visar att detsamma gäller även för lågutbildade kvinnor.

— I någon mån har även kvinnor på så sätt börjat ”straffas” på partnermarknaden om de har låg socioekonomisk status. Män tycks mindre benägna än tidigare att bilda par med kvinnor som har lägre utbildning än dem själva, säger Glenn Sandström.

Annons

Svängning tog fart med 70-talister

I Sverige rådde tidigare ett mönster där kvinnor med hög socioekonomisk status förblev barnlösa i högre utsträckning än kvinnor med lägre utbildning och inkomster.

Under 1990-talet sker dock en definitiv omsvängning, enligt Glenn Sandström.

— Både fertilitetsmönster och relationer förändras påtagligt bland kvinnor födda på 1970-talet jämfört med tidigare generationer. Högre utbildning innebär då inte längre mindre benägenhet att få, eller skaffa familj.

De senaste 20 åren har den tydliga tendens som tog fart med 1970-talisterna förstärkts. I dag är andelen kvinnor med högre utbildning än sin manlige partner rentav större än det motsatta. Flera traditionellt manliga arbetaryrken ger dock inkomster nära eller högre än vissa kvinnodominerade yrken som kräver längre utbildningar.

Annons
Glenn Sandström, docent i historisk demografi, Umeå universitet, ser en ökning av de socioekonomiska skillnaderna i familjebildningen, där barnafödande i Sverige minskar mest bland lågutbildade och låginkomsttagare.
Glenn Sandström, docent i historisk demografi, Umeå universitet, ser en ökning av de socioekonomiska skillnaderna i familjebildningen, där barnafödande i Sverige minskar mest bland lågutbildade och låginkomsttagare.

Inte mer instabila par

I jakten på svaret på varför dagens unga inte skaffar barn klandras de ibland för att ha instabila parrelationer. Inte heller det argumentet håller, enligt Sandström.

— Det bildas par i lika hög utsträckning nu som vi gjorde på 1990- talet och i ungefär samma åldrar. De är inte mer instabila än 70-talisternas parbildning på 90-talet, säger han.

Unga födda 1985- 1990 och framåt flyttar ihop i lika stor utsträckning som då.

— Skillnaden är att en väsentligt större andel par nu förblir barnlösa, säger Glenn Sandström.

Fakta: Så bildar vi par

För kvinnor födda 1940–1960 var det ovanligt att bilda par med en man med lägre utbildning och lägre socioekonomisk status än dem själva.

Andelen män som i dag har högre utbildning än kvinnan i en parrelation är 13 procent. Andelen kvinnor som har högre utbildning än sin manlige partner har de senaste 15-20 åren legat omkring 22-23 procent.

Av samtliga par som bildades under perioden 2012-2022 var cirka en fjärdedel par där kvinnan var mer utbildad än mannen.

I dag har omkring 60 procent av kvinnor födda 1995 en universitetsexamen medan motsvarande andel bland män är omkring 40 procent.

Vanligaste parsammansättningen de senaste 15 åren är att båda har universitetsutbildning.

År 1984 var det enligt SCB vanligast för kvinnor att gifta sig med en två år äldre man. År 2024 var det vanligast för kvinnor att gifta sig med en man som är lika gammal.

Källor: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Glenn Sandström, docent i historisk demografi, Umeå universitet.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons