— Vi är inte oroliga. Sverige är ett föredöme i klimatfrågan. Vi har de lägsta utsläppen av växthusgaser i EU. Våra utsläpp har minskat, bortsett från 2024, och kommer att fortsätta minska, säger Pourmokhtari.
Att inte vidta åtgärder för att skydda planeten från klimatförändringar kan bryta mot internationell rätt, enligt domstolens yttrande.
Man öppnar samtidigt för att särskilt utsatta länder kan ha rätt till klimatskadestånd från länder som inte uppfyller sina skyldigheter.
Skadestånd
Frågan om skadestånd skulle enligt domstolen behöva prövas från fall till fall. En förutsättning är att man lyckas fastslå att det finns ett ”tillräckligt direkt och särskilt kausalt samband”.
Små önationer i Oceanien, för vilka stigande havsnivåer utgör ett existentiellt hot, har gått i bräschen för det historiska målet som backas av över 130 länder. Förhoppningen har varit att ICJ ska slå fast att klimatförstöring är olagligt och att rika länder med höga utsläpp måste ta störst ansvar för den gröna omställningen. Nu har så blivit fallet.
Effekt i praktiken?
Men om yttrandet får någon effekt i praktiken är tveksamt. Vilket land ska anses vara mest skyldigt? Kina eller USA? Eller någon annan? Att driva en sådan process skulle bli oerhört komplicerat.
— Vi välkomnar i grunden att domstolen engagerar sig i den här frågan. Nu kommer vi att titta på det här mer i detalj, men vad det kan betyda i praktiken är för tidigt att säga, säger Pourmokhtari.