En 15-årig pojke som misstänks ha fått i uppdrag att utföra ett sprängdåd dog när sprängladdningen detonerade i Östberga i södra Stockholm i augusti. Två jämnåriga pojkar är häktade för inblandning.
Pojken tros i det här fallet ha rekryterats av ett kriminellt nätverk via en skola och en idrottsförening. Men generellt sker rekrytering i alla miljöer där unga vistas, enligt åklagare Lukas Tigerstrand, som jämför med grooming på internet.
— Rekryteringen sker ofta på ett utstuderat sätt. Man närmar sig ungdomarna med ett långsiktigt syfte att få dem att utföra våldsbrott, blir kompis med dem först och de kan få saker, säger han.
Snabba pengar
August Knutsson, operativ koordinator på polisens nationella driftcenter, delar bilden av att rekryteringen sker både ute i samhället och i chattar. I chattarna kan det gå betydligt snabbare från att en kontakt etablerats till att ett våldsuppdrag läggs ut i utbyte mot pengar.
— Det handlar om timmar – inte dagar eller veckor.
Han säger att det är svårt att svara på hur ungdomar tänker när de tar på sig exempelvis ett sprängningsuppdrag.
— Jag tror inte att riskmedvetenheten är särskilt stor. Det finns säkert tusentals olika anledningar, men några vi brukar prata om är snabba pengar, status och att ingå i en typ av gemenskap.
En del kan också ha utsatts för påtryckningar eller utpressning.
— Det finns barn som tar på sig uppdrag, men som inser "oj, det här är farligt" och när de försöker backa ur finns en stor risk för hot och våld mot dem eller deras anhöriga.
Brutala skador
August Knutsson känner inte till något liknande fall med dödlig utgång närmare än 20 år tillbaka i tiden. Däremot har polisen vetskap om sex händelser i år – sprängdåd och brandattentat – där unga utförare skadats.
— Skadebilden blir brutal när något detonerar. Det finns exempel på en bortsprängd hand och splitterskador i kroppen, utöver brännskador och hörselskador.
Eftersom polisen har sett exempel på hur unga gärningsmän plockar upp en handgranat eller hemmagjord bomb som inte har detonerat och tar med sig föremålet, är August Knutsson förvånad över att inte ännu fler skadas.
— Vid ett sådant tillfälle är det ren tur att inte den här individen dör.
