Belastningen på rättspsykiatrin i landet har ökat kraftigt de senaste åren när fler har dömts till rättspsykiatrisk vård, samtidigt som vårdtiderna har ökat. Sedan länge rapporteras beläggningar över 100 procent i hela landet, och enligt Sveriges kommuner och Regioners (SKR) prognos kommer vårdbehovet fortsätta att öka kommande år.
— Vi ser ett ökat vårdbehov, och det är klart att då kommer också funderingar kring finansiering och fördelningen av det, det blir än mer aktuellt, säger Anna-Lena Hogerud.
Staten bör betala
Den så kallade Vårdansvarskommittén föreslog i somras att staten ska överta hela eller delar av finansieringsansvaret för rättspsykiatrin från regionerna, vilket SKR i en remiss nu ställer sig bakom.

Anna-Lena Hogerud framhåller att rättspsykiatrin skiljer sig från den övriga vårdkedjan, där regionerna själva inte har någon kontroll varken på inflödet eller utflödet av patienter. Det bygger i stället på hur många som döms till rättspsykiatrisk vård.
— Det är rättsväsendet som avgör vem som ska få den här vården, men ändå ligger ansvaret helt på hemmaregionen och regionen har också det fulla kostnadsansvaret, säger hon.
— Då tycker vi att det är rimligt att man stärker statens ansvar för den här vården.
Inget förstatligande
SKR stödjer även kommitténs förslag om att en utredning bör se över hur statens systemansvar, befogenheter och styrning av den rättspsykiatriska vården kan utvecklas.
— Det är viktigt att man kan få bra kvalitet på vården även vid ett ökat vårdbehov.
Något förstatligande vill dock SKR inte se. Enligt Anna-Lena Hogerud är det viktigt att kunna hålla ihop rättspsykiatrin med den övriga psykiatrivården som bedrivs i regionerna, vilket även Vårdansvarskommittén ansåg.