Var fjärde politiker utsatt för hot

Brottsförebyggande rådet (Brå) har frågat ledamöter i Sveriges riksdag och lokalpolitiker i kommuner och regioner om deras utsatthet för trakasserier, hot, skadegörelse eller våld under 2024. Den nya undersökningen visar att 25,4 procent av de förtroendevalda har drabbats.

Det är en minskning jämfört valåret 2022 då utsattheten låg på 29,5 procent, men hat och hot är vanligare under valår, konstaterar Brå.

Den vanligaste formen är hot och påhopp via sociala medier. I de flesta fall uppfattas förövaren vara en medelålders man och i ungefär hälften av fallen uppges förövaren tillhöra någon form av miljö eller grupp, och då oftast en högerextremistisk eller rasistisk miljö.

Övervägt att hoppa av

En fjärdedel av de förtroendevalda som utsattes har också övervägt att lämna alla sina politiska uppdrag, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare. Och 3 procent har faktiskt hoppat av. Frågan har varit högaktuell sedan Centerledaren Anna-Karin Hatt i oktober meddelade att hon avgår till följd av just hat och hot.

Flera har också självcensurerat sig eller ändrat ståndpunkt i en fråga av oro för att utsättas för brott, vilket riskerar att leda till att färre vågar engagera sig politiskt, enligt Brå.

— Det är ett problem för demokratin och det demokratiska samtalet, säger utredaren Sara Afifi.

De frågor som genererar mest hot och hat är invandring och nedläggning av offentlig verksamhet, teman som varit återkommande under åren. Kvinnor är mer drabbade än män. Och yngre politiker är mer utsatta än äldre.

Ett parti sticker ut

Ett parti sticker ut i statistiken för tredje mätningen i rad, nämligen Miljöpartiet där 33 procent av de förtroendevalda uppger att de blivit utsatta.

MP:s riksdagsledamot Ulrika Westerlund driver frågor om hbtqi-personers rättigheter, vilket hon märker ger reaktioner. Hon får mejl och kommentarer i sociala medier med hatiskt innehåll och har även censurerat sig själv.

— Jag tänker att de allra flesta personer i Sverige absolut inte vill leva i ett land där politiker, som Anna-Karin Hatt, väljer att lämna för att man tycker att priset är alldeles för högt, säger hon.

Situationen är också värre för riksdagsledamöter. Bland dem uppger 65 procent att de utsattes under 2024, jämfört med 31 procent av förtroendevalda i regioner och 25 procent i kommuner.

I korthet konstaterar Brå att ju mer exponerad en förtroendevald är, det vill säga om personen är känd, aktiv på sociala medier eller skrivs om i andra medier, desto mer utsatt är hen.

Samtidigt är det relativt få händelser som polisanmäls, endast 16,5 procent, enligt undersökningen.

— Det är ett samhälleligt misslyckande, säger Ulrika Westerlund.