1. Det viktigaste är utanför agendan
Förhandlingsagendan är inte det viktigaste på årets klimattoppmöte – fokus ligger snarare på det som ska genomföras.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Fokus ska nog ligga på det som sker lite vid sidan av förhandlingen, alltså hur går det i klimatarbetet? säger Mathias Fridahl, expert på klimatpolitik och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Vid årets möte ska man göra en avstämning av ländernas klimatåtaganden, de så kallade NDC:erna. Trots att deadline var i februari var majoriteten inte klara ens tätt inpå mötet. EU lyckades enas om sina klimatmål med mindre än en vecka kvar.
Totalt sett är det ett stort gap mellan ambitionsnivån på utsläppsminskningen och det som FN:s klimatpanel anser behövs.
Men NDC:erna är ingen egen dagordningspunkt. Troligen kommer några länder ändå att försöka få upp ämnen kopplade till dem på dagordningen.
Enligt Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie vill EU att NDC:erna ska finnas med i en beslutstext.
— Det bästa vore om de kunde blir en uppmaning till andra länder att använda lösningar som till exempel svenska bolag kan erbjuda, säger han.
Han ser också att fokus ligger på att göra.
— Vi behöver inga fler mål, vi behöver genomföra och stötta varandra i hur.
.
2. Värdland med klimatprofil
Att Brasilien är värdland ses som välkommet efter de senaste årens klimatmöten i länder vars ekonomi till stor del bygger på fossila bränslen. Det finns en genuin opinion för klimat- och miljöarbete, vilket också speglas i hur konferensen anordnas.
Ett exempel är att årets COP förlagts till Belém, en port till Amazonas, som symbol för hur viktigt Amazonas är för klimat- och miljöarbetet.
Det har i sin tur lett till en annan av årets stora snackisar. . .
.
3. Bostadskrisen
Brist på hotellrum och skyhöga priser har fått flera att överväga om deltagandet är värt priset. I oktober meddelade Lettland att man inte skickar en delegation. Sveriges delegation är cirka sex personer mindre än förra gången och boendesituationen uppges ha spelat in.
Hårdast drabbas civilsamhällets aktörer där många tvingas konstatera att det blir för dyrt. Den enda grupp som förväntas delta i högre grad än vanligt är ursprungsbefolkningen från Amazonasregionen.
.
4. Överlever klimatarbetet utan USA?
USA lämnade tidigt in sina klimatlöften, men det var under den förra administrationen och de får anses sakna betydelse. Sedan dess har USA lämnat Parisavtalet och backat sitt klimatarbete rejält.
Enligt Mathias Fridahl finns ingen allmän trend bort från klimatarbetet eller att fler lämnar Parisavtalet, däremot kan man skönja en ökad försiktighet.
— Jag ser ingen allmän trend att backa jättekraftigt från rådande klimatmål, men det finns sådana signaler också. Det finns till exempel inom EU vad gäller skog och i Sverige kan vi ju se det kring transporter.
.
5. Finansiering
Fjolårets största puck var finansieringen och det har en fortsatt stor betydelse. Det finns förslag från vissa länder att det ska läggas till som en egen punkt.
— Från EU menar vi att det inte är fler punkter som behövs och finansieringsfrågan diskuteras redan i flera av de andra, säger chefsförhandlare Mattias Frumerie.
.
Bubblare:
EU:s koldioxidtullar (CBAM) anses av många länder utanför EU vara protektionism snarare än klimatpolitik och kan bli en fråga att hålla ögonen på under COP30.
