Nyheter24
Annons

Varningar om skolattacker – ”det nya normala”

Publicerad: 8 dec. 2025, kl. 11:28
Poliser utanför Campus Risbergska i Örebro efter larmet om skottlossning den 4 februari i år. Tio personer dödades i massmordet. Foto: Kicki Nilsson/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Tio personer dödades och sex personer skadades när 35-årige Rickard Andersson öppnade eld inne på Campus Risbergska den 4 februari i år. Efter en konfrontation med polisen tog han sitt liv.

Skolskjutningen, som var den första i Sverige och därtill det värsta massmordet i modern tid, väckte stor oro runtom i landet.

— Information avseende oro för individer ökade lavinartat den första tiden, i direkt anslutning till dådet och sedan höll det i sig ett antal veckor, säger Andreas Salsborn, samordnare hos polisen för det så kallad Redex-samarbetet med Säkerhetspolisen.

Underrättelsesamarbetet tar sikte på våldsbejakande extremism, inklusive potentiellt ensamagerande gärningsmän där även planer på våldsdåd i skolmiljö ingår.

Andreas Salsborn, samordnare mot våldsbejakande extremism inom polisens Redex-samarbete med Säkerhetspolisen.
Andreas Salsborn, samordnare mot våldsbejakande extremism inom polisens Redex-samarbete med Säkerhetspolisen.

Dålig magkänsla

Redex arbetar bland annat med att stötta lokalpolisområden med analyser och bedömningar av larm och tips som kommer in, samt bidrar med förslag på operativa åtgärder.

Annons

— Det handlar väldigt mycket om att stötta lokalpolisområden i deras förebyggande och förhindrande arbete. Vårt fokus är att underrättelser ska leda till operativa åtgärder i så hög utsträckning som möjligt, säger Andreas Salsborn.

Trots att det gått snart tio månader sedan dådet i Risbergska ligger oron i landet fortsatt kvar på en historiskt hög nivå, vilket syns i antalet larm som når polisen. Det kan handla om allt från att en person har skrivit saker online eller sagt något i ett klassrum, till att en kurator har en dålig magkänsla, enligt Salsborn.

Hur många larm eller tips som resulterar i brottsutredningar har man ingen klar statistik på, men det är långt ifrån alla. Oftast kan man jobba med andra insatser än en polisutredning för att minska risken för våldsdåd.

— Men det faktum att vi har så många unga som uttrycker sig på det här sättet är ju oerhört allvarligt, säger Andreas Salsborn, som framhåller att det i princip i samtliga fall rör sig om personer som mår väldigt dåligt.

— Det är människor som har tappat hoppet och tilltron till omvärlden och till dem som personen har omkring sig.

Mobbning tydlig motivbild

Inte sällan handlar det om mobbning, vilket syns både i forskning och i de ärenden som Redex får information om.

Annons

— Upplevelsen av mobbning är oerhört vanligt förekommande när man tittar på motivbild. Så ett framgångsrikt arbete mot mobbning får ju väldigt positiva effekter i den frågan, och naturligtvis också i en mängd andra frågor.

Allt når dock inte polisen. Om det inte bedöms röra sig om akuta fall kan man vända sig till stödteamet hos Centrum för våldsbejakande extremism (CVE), som har i uppdrag stötta i det förebyggande arbetet mot skolattacker.

— En av de viktigaste förebyggande åtgärderna som vi lyfter fram är att ta samtalet med eleven och att göra det tidigt, säger Marcus Hjelm, rådgivare på CVE.

Marcus Hjelm, rådgivare på Centrum för våldsbejakande extremism (CVE). Pressbild.
Marcus Hjelm, rådgivare på Centrum för våldsbejakande extremism (CVE). Pressbild.

CVE har tagit fram ett metodstöd för hur man kan agera när oro uppstår kring en elev. Där finns exempel på hur man kan prata med vårdnadshavare, samverka med kollegorna men även direkta frågor att ställa till eleven.

— Metodstödet kan användas för att bygga ett förtroende och en relation, att skapa ett bra samtalsklimat för att man på det sättet ska komma åt: ”Men varför visar du bilder på avrättade människor? Varför skriver du att du ska göra si eller så?”.

Försöka förstå

Så länge eleven pratar är det bra, uppger Hjelm.

Annons

— Sedan kommer eleven att säga saker som man tycker är både skrämmande och äcklande, men då är man förberedd på det och försöker förstå vad handlar det här om?

I flera ärenden där man gått in tidigt och lyckats förstå problemet så har man kunnat agera på det på ett bra sätt, enligt Marcus Hjelm.

— Och när man inte har klivit in så har det blivit värre. Det finns en tydlig gräns där, säger han.

Det svåra med en person som gärningsmannen på Campus Risbergska är att han hade lämnat skolmiljön och hade få kontakter med samhället i stort. Risken att en sådan person går under radarn är givetvis större, enligt Hjelm.

–Att vara 35 år och inte vara en del av ett annat sammanhang, då är du mer osynlig. Det synliggör behovet av att ha ett öppet sinne i de här frågorna, och att man tänker in vuxenutbildning också, säger han.

Fakta: Riskfaktorer

Svensk och internationell forskning om våldsbejakande extremism och skolattacker har identifierat flera individuella faktorer som tros öka risken för att en person ska radikaliseras in i en våldsbejakande miljö eller begå en skolattack:

Unga män i tonåren–20-årsåldern är överrepresenterade i våldsamma miljöer och skolattacker

Tidigare utsatthet för eller utövande av våld/övergrepp

Starkt intresse för vapen och glorifiering av våld som ett sätt att nå politiska eller personliga mål

Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vara sårbarheter, men måste ses i samspelet med andra riskfaktorer

Arbetslöshet eller misslyckad skolgång/högre utbildning

Upplevd eller faktisk politisk/social exkludering

Tidigare kriser och trauma

Destruktiva familjerelationer, som fysisk/psykisk misshandel, ekonomisk sårbarhet

Vänner/bekanta som är aktiva i våldsbejakande miljöer

Brist på sociala relatione

Upplevd vänskap med tidigare gärningspersoner, exempelvis de två tonåringar som utförde skolmassakern på Columbine High School i Colorado, USA, 1999

Källa: Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons