Under hösten har debatten om kontanternas framtid i Sverige tagit ny fart. Samtidigt som digitala betalningar blivit norm i vardagen, växer oron för vad som händer när kontanter och mynt försvinner. I samband med detta har en ny kontantlag diskuterats och det stora kontantpriset har tilldelats.
Klicka här för att följa oss på Google
Är Sverige ett kontantlöst samhälle?
Debatten om Sveriges kontantanvändning tog ny fart efter studien Sverige betalar, som pekar på att landet numera i vissa avseenden kan beskrivas som kontantlöst. Uttagen från bankomater har minskat kraftigt sedan 2008 och Swish samt kortbetalningar har blivit standard i både butik i vardag.
Men bilden är mer nyanserad än så. Niklas Arvidsson, professor på KTH och expert på betalningssystem, menar att studien inte entydigt visar att Sverige är kontantlöst. För att ett betalmedel ska fungera krävs både att köpare och säljare accepterar det, något som Nyheter24 tidigare rapporterat om.
För att betalmedel ska fungera krävs både att köpare och säljare accepterar det. Han menar att Sverige snarare kan beskrivas som "kontantfattigt" än kontantlöst, och framtiden för kontanterna står och väger mellan teknik, politik och konsumentbeteenden.
LÄS MER: Är Sverige verkligen kontantlöst nu?
Därför minskar kontanterna
Två avgörande faktorer bakom den minskade kontantanvändningen är teknikens utveckling och demografi. Unga generationer växer upp utan att använda sedlar och både handlare och kunder föredrar ofta digitala betalningar av bekvämlighetsskäl.
Samtidigt finns det tydliga risker med ett digitalt betalberoende. Ett samhälle som förlitar sig på att ett fåtal betalningssystem blir mer sårbart vid tekniska störningar, attacker och kriser. Dessutom riskerar vissa grupper, som äldre, personer med funktionsvariationer och nyanlända, att hamna utanför. För andra grupper kan kontanterna till och med vara avgörande.
Ny kontantlag – vad innebär den?
Den nya kontantlagen, som Nyheter24 tidigare benat ut, fokuserar på flera delar:
- Det införs en kontantplikt för bemannade livsmedelsbutiker och apotek. Undantag kan göras vid stor osäkerhet eller misstänkt kundbeteende.
- Bankerna blir skyldiga att erbjuda kontantservice till både privatpersoner och företag, främst via Bankomat AB.
- Offentliga aktörer undantas från kravet att ta emot kontanter, trots tidigare domar om kontant betalning för offentligrättsliga tjänster.
- Ingen ny tillsyn eller sanktion införs för att kontrollera att lagen följs.
- Riksbankens ansvar för kontanterna förändras inte, vilket innebär att bankernas kontantservice i praktiken blir självreglerande.
Lagen kan ses av många som ett försök att bromsa utvecklingen mot ett helt kontantlöst samhälle, utan att vrida klockan tillbaka. Den föreslås träda i kraft sommaren 2026.
Vad är Sveriges kontantpris?
I takt med att allt fler verksamheter väljer bort kontanter har också motrörelser vuxit fram. En av dem är Kontantupproret, som varje år delar ut Kontantpriset till aktörer som på ett eller annat sätt värnar för användningen av sedlar och mynt.
Kontantpriset delas ut till företag eller organisationer som tar ett samhällsansvar, främjar inkludering och säkerställer att ingen kund stängs utanför från möjligheten att kunna betala på sitt eget sätt. Priset består av både symboliskt erkännande och ett kontantbelopp.
Och nu är årets mottagare utsedd.
Vinnaren av det kontantpriset 2025
Roks Aurorafond tilldelas kontantpriset för 2025. Priset delas ut av Kontantupproret och består av 20 000 kronor i kontanter, som oavkortat går till fondens arbete för våldsutsatta kvinnor och barn. Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, lyfts fram för sitt tydliga ställningstagande för kontanternas betydelse i en allt mer digitaliserad värld.
För kvinnor och barn som lever hot, våld och förtryck kan digitala betalningar innebära risker, eftersom de kan användas för kontroll, övervakning och spårning av rörelsemönster.
– Roks Aurorafond visar varför kontanter fortfarande behövs. För kvinnor och barn som lever under hot kan kontanter vara avgörande för att bryta kontroll och skapa frihet. Deras arbete gör verklig skillnad för några av samhällets mest utsatta, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, i ett pressmeddelande.
Kontanter som skydd och möjlighet
Aurorafonden är Roks insamlingsfond, vars medel går direkt till våldsutsatta kvinnor och barn. Pengarna används till sådant som annars kan vara svårt att prioritera, såsom kläder, aktiviteter, biobesök med barnen, resor eller små inslag av normalitet i en pressad vardag.
Genom kontanter minskar risken för att förövare ska kunna följa inköp och “ekonomiska” spår.
– För många av de kvinnor och barn som våra jourer möter är kontanter en nödvändighet, inte ett val. Att kunna betala utan digitala spår kan vara avgörande för säkerheten. Att få Kontantpriset är ett viktigt erkännande av detta, säger Roks ordförande Adine Samadi.
Motiveringen bakom priset
Varför tilldelades de kontantpriset 2025? Så här lyder motiveringen:
"Roks tilldelas Kontantpriset 2025 för sitt arbete för våldsutsatta kvinnors och barns trygghet och självständighet. Genom att använda och försvara kontanter synliggör de hur ett kontantlöst samhälle riskerar att slå hårdast mot de mest utsatta."
I tider då kontanterna i dagens Sverige ifrågasätts mer än någonsin, visar pristagare varför sedlar och mynt fortfarande spelar en avgörande roll.
