Många bostadsrättsägare möts av en obehaglig överraskning när avgiftsavin kommer. Inget har förändrats, inga stora beslut har fattats, men ändå kostar boendet mer. Förklaringen ligger ofta långt från den egna föreningens styrelserum. Varför sticker månadsavgiften iväg?
Klicka här för att följa oss på Google
Kostnader som inte går att påverka
Det är något som upprepas i allt fler bostadsrättsföreningar när budgeten för nästa år spikas, och avgiften måste höjas igen. I Stockholmsregionen höjer nästan varannan förening avgiften vid årsskiftet, enligt siffror från HSB Stockholm.
Samtidigt pekar kartläggning från SBAB på att över nio av tio bostadsrättsföreningar höjt avgiften åtminstone en gång under de senaste två åren, mellan 2022-2024. För många svenskar har det blivit en ny rutin: boendekostnaden drar i väg, även när man själv tycker att man har "skött sig", inte renoverat och intne sett några dramatiska förändringar i föreningen.
Teorin är enkel: den ska täcka föreningens gemensamma kostnader. I praktiken är det ett kvitto på en större ekvation, där delar av kostnadsökningarna ligger helt utanför boendes och styrelsers kontroller.
Avgiften ökar utan att föreningen valt det
Det är inte bara stigande räntor och ökade underhållsutgifter som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi. En allt tyngre post är kostnader för elnät och fjärrvärme, utgifter som vuxit kraftigt de senaste åren och som föreningarna i praktiken inte kan påverka, rapporterar Bostadsrätterna.
Oavsett om fastigheten värms med el eller fjärrvärme står energin för en betydande del av de löpande driftkostnaderna. Till skillnad från många andra tjänster går det inte att byta leverantör. Både elnät och fjärrvärme är monopolmarknader.
Monopol som inte går att välja bort
För bostadsrättsföreningar innebär det att fakturor måste betalas, även när prishöjningarna är svåra att förstå. Många föreningar har dålig insyn i hur marknaden är reglerad. Fakturorna är ofta detaljerade och krångliga, och man betalar utan att riktigt veta hur priserna sätts. I praktiken finns inget alternativ.
– Du får fakturor som innehåller en massa detaljer som är svåra att förstå, så du betalar utan att ifrågasätta eller förstå hur priserna sätts. Ska man spetsa till det är det bara att betala eftersom det oftast inte finns något alternativ, säger David Sjöqvist, styrelserådgivare på Bostadsrätterna bland annat om energi, till tidningen.
Elnätsavgifter har skjutit i höjden
När det gäller elnätet styrs avgifterna av så kallade intäktsramar. De fastställer hur mycket nätbolagen får ta betalt och beslutats av Energimarknadsinspektionen för fyra år i taget, utifrån gällande lagstiftning.
Systemet har blivit allt mer ifrågasatt, särskilt efter att myndigheten höjde ramarna 2024. Bara under innevarande år har elnätsavgifterna ökat med i genomsnitt 11 procent, och för andra upp till 30 procent.
Myndigheten förstår frustrationen
Att reaktionerna varit så starka är något som Energimarknadsinspektionen känner till.
– Det är kraftiga höjningar, även sett till inflationen och det är klart att många reagerar. Dock måste det beaktas att det behöver göras stora investeringar och underhållsarbeten framöver, säger Tommy Johansson, avdelningschef för elnät på Ei, till Bostadsrätterna.
Samtidigt är myndigheten självkritisk. Nuvarande reglering anses inte fullt ut spegla nätbolagens faktiska kostnader på ett rättvisande sätt.
Regeländringar kräver ny lagstiftning
EI har därför presenterat förslag på förändringar inför kommande fyraårsperiod. Dessa rör bland annat hur nätbolagens anläggningar värderas, hur anslutningsavgifter räknas in intäktsramen och hur den tillåtna avkastningen beräknas.
Johansson förklarar att för att kunna genomföra förändringarna krävs ändringar i lagstiftningen.
Målet? En reglering som både gör det möjligt med nödvändiga investeringar och säkerställer att kunderna betalar skäliga avgifter.
Däremot finns det inga löften om lägre avgifter framöver.
LÄS MER: Så mycket höjs VA-taxan 2026
Fjärrvärmen når nya rekordnivåer
Parallellt med elnätskostnaderna har även fjärrvärme blivit mycket dyrare. Under de senaste fem åren har priserna stigit med omkring 40 procent, vilket ytterligare belastar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.
När avgifterna höjs trots att "inget har hänt" i föreningen handlar alltså ofta om kostnader som passerar rakt igenom budgeten. Monopol, regleringar och politiska beslut lång bort från egna fastigheten blir direkt märkbart i månadsavgiften.
