Polisens avlyssning ökar snabbt

Under 2000-talet har polisens hemliga teleavlyssning ökat med 143 procent. I fjol avlyssnades telefoner och datorer hos 966 misstänkta och deras bekanta, enligt vad TT erfar.

Knappt hälften av de mycket dyra insatserna hade betydelse för förundersökningen mot den misstänkte. I snitt varade avlyssningarna mot var och en av dem i 47 dagar, den längsta snitt-tiden på tio år.

Samtidigt avslogs enbart 16 ansökningar om tillstånd hos domstol.

Misstänkta narkotikabrott står för två tredjedelar av avlyssningarna, bland övriga dominerar misstanke om mord, dråp, rån, samt grova skatte- och bokföringsbrott.

Regeringen är nöjd med resultaten. Ett skäl till den slutsatsen är att definitionen skärpts för vad som anses vara av betydelse för förundersökningen. För att räknas måste den misstänkte i ett senare skede av utredningen utsättas för nya tvångsmedel, exempelvis gripas. Tidigare räckte det med att avlyssningen även på andra sätt förde utredningen framåt. Trots det ligger andelen betydelsefulla avlyssningar nu på samma nivå som före skärpningen 2005.

Även i de 53 procent av avlyssningarna som inte hade någon betydelse för förundersökningen framkom viktiga resultat, poängterar regeringen. Exempelvis har polisen hittat bevis mot andra än den avlyssnade, och har också kunnat avföra misstänkta från utredningar. Samtidigt väcktes åtal som ledde till fällande dom i enbart fyra av tio förundersökningar där avlyssning använts.

Regeringen anger tre orsaker till att antalet avlyssningar stiger: De tekniska möjligheterna har ökat, fler brott kommer i fråga sedan reglerna mildrats 2004, samt att den grova brottsligheten i dag är mer organiserad, med fler inblandade, ofta med internationella kopplingar.

Skrivet av: