Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Black Week börjar om

 
Dagar
 
Timmar
 
Minuter
 
Sekunder

Sabuni ensam utrikesfödd bland politikens toppar

Stig-Björn Ljunggren (s) tror att det kan finnas en inbyggd struktur som diskriminerar invandrare i svensk politik.
1 av 3

Stig-Björn Ljunggren (s) tror att det kan finnas en inbyggd struktur som diskriminerar invandrare i svensk politik.

JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) är det enda svenska statsrådet som är född i ett annat land.
2 av 3

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) är det enda svenska statsrådet som är född i ett annat land.

Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX

Samtliga tunga poster utom en i riksdagen innehas av personer födda i Sverige av svenska föräldrar. Undantaget är Gunnar Axén (m) som är född i Sverige men har danskt påbrå.
3 av 3

Samtliga tunga poster utom en i riksdagen innehas av personer födda i Sverige av svenska föräldrar. Undantaget är Gunnar Axén (m) som är född i Sverige men har danskt påbrå.

BERTIL ERICSON / SCANPIX

Nyheter | 20/05/2011 07:55

Riksdagen har färre än hälften så många utrikesfödda ledamöter som man borde ha.

STOCKHOLM. "Det politiska livet skall i största möjliga utsträckning spegla sammansättningen av befolkningen som helhet".

Så står det i ett regeringsdirektiv från 1999 på tal om åtgärder för att stärka den medborgerliga insynen i demokratin.

Men samtliga riksdagspartier har än så länge misslyckats med att vara representativa sett till hur samhället ser ut i övrigt.

Det har i flera av budgetpropositionerna de senaste åren också funnits med som en uttalad målsättning att antalet ledamöter i riksdagen med utländsk bakgrund ska öka.

En marginell ökning har förvisso skett från 2006 till 2011.

Men den andel utrikesfödda svenskar som finns i befolkningen återspeglas ändå inte. Detta visar Nyheter24:s kartläggning av riksdagens ledamöter.

– Det finns så klart en integrationsförklaring bakom, att nyanlända inte kommit in i politiken. Det är också en form av diskriminerande struktur som inte är medveten men som hindrar invandrare från att ta sig in i politiken, säger Stig-Björn Ljunggren, s-märkt statsvetare vid Uppsala universitet, till Nyheter24.

Enligt honom kan det dock finnas även en demografisk förklaring till bristen på utrikesfödda i rikspolitiken.

– De flesta som sitter där nu var nog ute på banan innan den senaste invandringsvågen på 90-talet, säger Ljunggren.

 

Sabuni helt ensam bland de tunga posterna

Bland de ledande posterna i utskotten och regeringen är läget närmast katastrofalt. Jämställdshetsminister Nyamko Sabuni (född i Burundi) är helt ensam som första generationens invandrare på en hög rikspolitisk post.

Resterande statsråd och samtliga ordförande och vice ordförande i alla utskott är födda i Sverige.

Det är dock värt att påpeka att statsråden Jan Björklund och Göran Hägglund samt socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (m) har föräldrar som härstammar från andra nordiska länder än Sverige.

Nyamko Sabunis pressekreterare säger till Nyheter24 att ministern inte har möjlighet att kommentera kartläggningen.

 

Sd, kd och c är värst

Alla riksdagspartier har en mindre andel utrikesfödda än de 14,7 procent som är andelen i den totala befolkningsmängden i Sverige. Närmast att klara sig är folkpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet.

Sverigedemokraterna har inga utrikesfödda alls, de opinionskrisande allianspartierna centerpartiet och kristdemokraterna är också dåliga men även de båda jättarna moderaterna och socialdemokraterna har alldeles för få utrikesfödda ledamöter.

– S har som en lista på vad de kallar "representativ kompetens". På den listan står invandrarbakgrund långt ner medan kvinnor står högst upp, säger Stig-Björn Ljunggren.

Även moderaterna har problem med att få utrikesfödda engagerade i partierna, något som deras valanalys visar.

"Valrörelsen visade också att vår närvaro i storstädernas förortsområden många gånger är mycket bristfällig", står det i dokumentet.

Inför valet 2010 hade partistyrelsen tagit beslut om att "valsedeln bör som helhet på ett rimligt sätt avspegla väljarkårens ålder, mångfald, geografisk spridning och olika yrkesbakgrunder".

 

Är det bakgrunden eller åsikterna som räknas?

Det råder dock delade meningar inom statsvetenskapen huruvida det är viktigt att politiska parlament återspeglar befolkningen. Flera pekar på att det är åsikterna som väger tyngst.

– Grundproblemet uppstår när de som ska representeras inte känner sig representerade, säger Ljunggren.

Han vill dock inte välja sida i striden.

– I senaste valet hade jag chansen att rösta på en lönnfet statsvetare som jag men jag röstade på kärringen med ful väska i stället. Så där var det åsikterna som avgjorde, inte vem som var mest lik mig själv, säger han.