Torsdag 2 Dec
Stockholm

Så hjälper du en vän som lever i hedersvåld

Hedersförtryck och hedersvåld.
Så kan du hjälpa en vän som lever under hedersförtryck och hedersvåld. Foto: Shutterstock (Montage)

Idag lever mellan 70 000 till 240 000 personer i Sverige under hedersförtryck. Så här hjälper du en vän som blir utsatt för hedersrelaterad våld.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer

Förra året visade en granskning att vart tionde mord som begicks i Sverige under 2016 var hedersrelaterat. 

Kartläggningen som gjordes av Nationella kompetensteamet, en organisation inom länsstyrelsen i Östergötland som kartlägger hedersrelaterad brottslighet, visade hedersförtyck som motivet bakom 10 av de 105 morden. 

När man sedan granskade morden utifrån kön uppdagades en tydlig skillnad gällande utsattheten mellan män och kvinnor.  Av de 18 kvinnor som mördades det året låg hedersvåld bakom 6 av morden – med andra ord var tredje kvinna. 

Idag tror man att mellan 70 000 till 240 000 personer i Sverige lever under hedersförtryck. Men på grund av att mörkertalet tros vara stort kan man inte säkert säga hur många som är utsatta. 

Nora Adin föreläser om hedersvåld. Bildkälla: Privat

Nyheter24 pratade med Nora Adin som är yrkesverksam inom ämnet som konsult och föreläsare runtom i landet. Tillsammans med två kollegor driver Nora även Instagramkontot Heder och Samvete – en platform som används för att sprida kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld.

Vad är det som definierar hedersvåld?

Den avgörande skillnaden mellan våld i hemmet och hedersvåld är att hedersvåldet utövas av flera människor. 

Det behöver inte vara så att flera personer utövar våldet fysiskt, utan kan handla om att man möjliggör våldet.  Genom att inte ingripa när våldet utövas och samtidigt kontrollera att det förtrycket upprätthålls av flera personer. 

– Det är antingen fysiskt eller psykisk våld som sker kollektivt. Det finns oftast inte bara en förövare i en hederskontext, säger Nora.

 – För att det ska vara hedersvåld så måste det alltså vara flera personer som är förövare. Och som samtidigt ofta är offer också, för att man på något sätt utövar våldet på varandra, forsätter hon. 

I de flesta fall blir också de som hjälper till att förtrycka själva förtryckta, vilket kan göra att det känns extra svårt att lämna situationen – särskilt då det ofta sker inom släkt och familj. 

Hur kan hedersförtyck se ut?

Bildkälla: Shutterstock

Även om vissa som lever under hedersförtyck utsätts för fysiskt våld så förklarar Nora att majoriteten av fallen ofta inte ser ut som många tro. 

– Många vill gärna tro att det alltid handlar om ung tjej från mellanöstern som inte får klä sig så som hon, blir slagen hemma och hotas med tvångsgifte. Och självklart kan många fall stämma in på detta, men det är en väldigt liten grupp sett till hedersvåld i det stora hela, förklarar Nora. 

– De absolut flesta som jag kommit i kontakt med har varit unga kvinnor, och unga vuxna som är hårt kontrollerade. Det är faktiskt den absolut vanligaste gruppen, fortsätter hon.

Har hedersförtryck något med religion eller etnicitet att göra?

Hedersförtryck är inte kopplad till en viss etnicitet eller religion, utan till krav som just heder ligger till grund för. Det kan handla om att man har krav på sig gällande vem man ska gifta sig med, att man inte får inte får välja sin egen utbildning eller inte utöva sin sexualitet som man vill. 

–  Därför är det viktigt att förstå att detta även innefattar icke-rasifierade vita svenskar. Särskilt tjejer som blir tvingade till att göra abort för att de inte är gifta, för att pappan inte kommer från “rätt” familj, eller bara inte accepteras, säger Nora. 

Kanske vill familjen att man ska gifta sig med någon som har samma hudfärg eller etnicitet. Eller krav på att man inte ska ha sex innan giftermål. 

Vart vänder jag mig om jag har misstankar om att någon jag känner är utsatt för hedersvåld?

Bildkälla: Shutterstock

– Jag säger oftast att det absolut bästa är att höra av sig till socialtjänsten eftersom dem har det huvudsakliga ansvaret. Men många är oroliga för dem fått höra att Socialtjänsten också har sina brister, säger Nora.

Nora trycker dock på vikten av att våga lita på Socialtjänsten.

– Det finns en stor misstro till socialtjänsten från ungdomar. För att de många gånger fått höra sådana skräckhistorier kring hur de jobbar – och att de då har misslyckats med fall, säger hon. 

– Men jag kan tycka att de får oförtjänt dåliga betyg då man inte ser helheten. För ofta handlar många fall om skyddade människor, och när man får skyddad identitet så går man kanske inte ut med sin historia. Då kan man heller inte prata om hur bra det gick, föklarar Nora.

Kan jag vända mig någon annanstans?

Trots att man kan känna att det är en bra idé att börja med en orosanmälan till socialtjänsten, så menar Nora att det kan ha en motsatt effekt när det gäller personer under 18. Socialtjänsten måste nämligen ringa till vårdnadshavare om de får in en orosanmälan gällande en som inte är myndig.

Och om föräldrarna är de som utövar våldet kan det finnas en risk att situationen då förvärras om den utsatte.

– Handlar det om någon som är minderårig och du är osäker på om personen är utsatt, så är det bäst att vända sig till skolan, om ni går på samma. Om du misstänker eller vet att din vän råkar illa ut så ska du vända dig till mentorer, skolkuratorer eller fritidsledare – och prata med dem tillsammans med din vän, säger Nora.

– Om du känner att du inte riktigt kan prata med din kompis så kan du vända dig till mentorer, skolkuratorer, fritidsledare och förklara varför du känner dig orolig. Då kan de ta samtalet med med din vän utan att du är med.

Jag är under 18 och vågar inte åka hem – hur gör jag?  

Om du känner att du är i ett läge där du inte vågar åka hem från skolan så är det absolut bästa att be en lärare eller mentor kontakta socialtjänsten direkt. Socialtjänsten kan då ordna att akutboende och se till att du är i säkerhet. 

Hur gör jag om min vän är över 18 år gammal? 

– Om det handlar om någon som fyllt 18 eller snart fyller 18 så är det bäst att kontakta en tjej- eller kvinnojour, alternativt ett skyddsboende om du är man. De kan hjälpa till med att kolla upp om det finns någonstans man kan ta vägen – om man behöver komma hemifrån snabbt – och när det skulle vara möjligt att göra det. 

Men vad händer egentligen efter att man tagit steg för att lämna situationen? Läs om det i andra delen av denna serie: Här är allt du behöver veta om Hedersvåld.

Om du vill veta mer om hedersrelaterad våld kan du även besöka Noras på Instagram här.

Behöver du hjälp? Då kan du vända dig hit: 

SOS-alarm, akut hjälp vid pågående brott: 112

Polisen: 114 14

Skyddsjouren i Ängleholm (för både män och kvinnor):0431-102 96

Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50

BRIS116 111

Kvinnojouren

Tjejjouren

Kommentera
Kopiera länk
Dela