Alternativ gärningsman pekas ut

Thomas Quicks första resningsansökan har lämnats in till Svea hovrätt.

Hans advokat Thomas Olsson hävdar att Quick aldrig fick en rättvis rättegång och detta ledde till att han oskyldigt dömdes för mord.

I resningsansökan pekas en alternativ gärningsman ut med namn. Det är den man som med "en relativt hög grad av säkerhet" ägde de glasögon som återfanns på fyndplatsen.

Mannen ska ha försörjt sig på att resa runt och sälja tavlor. Som medhjälpare brukade han anlita yngre män med utländsk bakgrund som han träffade på Stockholms central, där Quick också påstod sig ha fått ögonen på den 24-årige israelen Yenon Levi.

Enligt resningsansökan finns det ett flertal vittnesuppgifter som kopplar ihop mannen med Levi vid tidpunkten för mordet. Denne ska dessutom ha haft en mycket hatisk inställning till judar. Yenon Levi var jude.

Advokat Thomas Olsson framhåller att åklagare Christer van der Kwast undanhöll väsentlig information från Hedemora tingsrätt under rättegången om mordet på Levi. Han hävdar också att en av polisens utredare lämnade delaktiga uppgifter när denne vittnade under rättegången.

En konsekvens av de undanhållna och felaktiga uppgifterna var, enligt Thomas Olsson, att Thomas Quick inte kunde lämna en egen berättelse för hur mordet skulle ha gått till.

– Domstolen fick inte heller veta att det i polisens utredning fanns uppgifter som i väsentliga delar talade emot Thomas Quicks uppgifter, menar advokat Thomas Olsson.

Av Thomas Quicks resningsansökan framgår bland annat att Quicks erkännanden grundade sig på bortträngda minnen som "plockades fram" med hjälp av ovetenskapliga terapimetoder.

Advokat Thomas Olsson skriver också att Quick erkände mordet på Yenon Levi under kraftig påverkan av narkotikaklassade läkemedel.

Han framhåller vidare att Thomas Quick under utredningstiden bevisligen erkänt två mord genom att utnyttja information från utredarna och massmedierna.

Advokat Thomas Olsson skriver att Thomas Quick var en svårt psykiskt sjuk människa som inte kunde förväntas ta tillvara sina egna intressen. Han hävdar att Quick aldrig fick en rättvis rättegång och detta ledde till att han oskyldigt dömdes för mord.

Polisprofessor Leif G W Persson tror att Thomas Quick har stora möjligheter att få resning i fallet Yenon Levi.

– Han borde få resning och skulle han inte få det beror det på att hovrätten inte orkar ta itu med åklagaren och alla utredare. Målet handlar inte längre om Quick, utan om dem som skött utredningen, säger Leif G W Persson till TT.

Han anser att de många domarna mot Thomas Quick, inte minst domen för mordet Yenon Levi, är fullständigt felaktiga.

– Det är obegripligt att polisen och åklagaren kunde tro på Quicks erkännanden. Han är den ende som dömts på sina erkännanden och utan stödbevisning. Det här tyder på en rättvisa i fritt fall och det är den största rättsskandalen i Sverige sedan andra världskriget, säger Leif G W Persson.

Kraven för att få resning är höga och sådana beviljas mycket sällan. Den som söker resning måste visa att det tillkommit nya omständigheter eller bevis som sannolikt skulle ha lett till att vederbörande frikänts om de tidigare varit kända.

Överåklagare Christer van der Kwast, som fört samtliga mål mot Thomas Quick, tycker inte att det verkar som Quick och hans advokat har något nytt att komma med.

– Jag har inte hört något hittills som ger mig anledning att tro att man skulle överväga att ge Quick resning, säger van der Kwast till TT.

Quick är dömd för åtta mord och domarna överklagades aldrig av vare sig försvar eller åklagare. Det är därför resningsansökan hamnar hos hovrätten. Nyss förlängde länsrätten den slutna vården för Quick, som vägrade att uttala sig om sin inställning under förhandlingen.

Skrivet av: