Legendaren som lämnade Flashback
Idolen för mängder av Flashbackare, och en av de som formade forumets självbild, är död. I den sista intervjun i serien Flashback Talks möter vi hans skapare.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Det här är den sista delen i intervjuserien Flashback Talks, där Nyheter24 mött och intervjuat tio olika användare på Sveriges största och mest kända nätforum Flashback. Tidigare i serien har vi träffat:
Alprazolam_ i en intervju om narkotika, Flashback och kvällen han nästan dog.
Död o återfödd i en intervju om helocentrism, Hare Krishna och hur man debatterar när ingen håller med.
Mondobizarro i en intervju om regler på Flashback och risken för att forumet skulle bli toppstyrt.
Pojken med guldbyxorna i en intervju om den svenska självbilden och hur den syns genom Flashback.
Micro113 i en intervju om feminism och hur missförstådda dess förespråkare blir på Flashback.
Heladageniskogen i en intervju om att vara en fan av Breivik och symbolisera Flashbacks värsta sidor.
Ruskigbuss i en intervju om Flashback ur ögonen på en av dess mest erfarna användare.
Vänlige Viktor i en intervju om revisionism och hur man bestämmer sig för att motarbeta den på halvtid.
Humbug i en intervju om Flashback som ett andningshål i en oförstående verklighet.
Somliga hatar honom, andra älskar honom. Många antyder tilloch med att han är fejk, en påhittad karaktär. Ett burdust fyllo som under 14000 inlägg och åtta år mognat till en personifiering av den Flashbackskasjälvbilden - en gammal, cynisk, skarp, välformulerad och erfaren hårdrockare.
Få medlemmar på Flashback är lika omdiskuterade som den medanvändarnamnet Gammal Hårdrockare. I debatten om honom - som än i dag, två årefter att hans sista inlägg på forumet publicerats, fortsätter – är ingapunkter oberörda. Sensommaren 2010 var sista gången han hördes av. Fram tills idag.
– En vilt främmande kvinna kom en gång fram till mig på stanoch sade: ”Du är Gammal Hårdrockare!” Det kändes lite underligt. Jag har ocksåfått vykort från unga, vilt främmande människor. De skriver att de vill att jagska dra igång min blogg igen. Det tycker jag känns rörande, berättar personenbakom Gammal Hårdrockare för Nyheter24.
Medelålders och hatar sitt jobb
Han är medelålders, bosatt i en mindre svensk stad, ochslavar på ett jobb som han hatar. Så har det inte alltid varit.
– Jag har jobbat som fabriksarbetare, köksbiträde, sjöman,sanerare, tryckare, besprutare, städare, diskare, författare av porrnoveller,mattant, chaufför med mera. Detta har även fört med sig att jag har flyttatrunt en del. Till slut hamnade jag i staden där jag bor idag, och nu är jagtillräckligt knäckt och anpassad för att stanna kvar, berättar han.
Gammal Hårdrockare publicerade sitt sista inlägg påFlashback klockan 17.46 den nionde maj 2010, bara någon månad innan hans kontoskulle fylla åtta år. Sedan dess har tråd efter tråd startats med utgångspunkti frågan ”Var är Gammal Hårdrockare?” I diskussionen om vem som ärfavoritanvändaren på forumet dyker hans namn upp gång efter annan. Han är litesom Flashbacks motsvarighet till bandet Red Hot Chilli Peppers: lite småfarlig,men ett säkert kort om man blir tillfrågad om ens idol.
Föddes ur frustration
Men det hela började med frustration över att svenskar var så moraliserande. Under en diskussion om rattfylleri på ett numeraavstängt forum på Aftonbladet.se föll den sista droppen ner i den somskulle komma att bli Gammal Hårdrockares bägare.
– Jag greps av en våldsam lust att få provocera allaförnuftiga och politiskt korrekta tyckare. Så jag skrev att det inte fanns något somfick en medelålders man att känna sig så ung i sinnet som att hälla i sig ensjuttiofemma Explorer, sätta sig bakom ratten och stampa gasen i botten påmotorvägen samtidigt som AC/DC vrålade ur högtalarna.
Fick oväntad uppskattning
Han trodde att det han skrivit skulle orsaka ramaskrin ochkatastrof, men i stället översköljdes han av beröm och uppskattning. Mångahörde av sig för att be honom skriva mer.
– Jag bestämde mig för att hitta på en tragisk karaktär, enöverårig medelålders hårdrockare som hade stannat i utvecklingen och som ägnadesin tid åt att supa, spy och skita på sig, lyssna på gamla blandband meddiverse hårdrocksgrupper och att ständigt hemfalla åt grov rattfylla, berättarhan.
Gammal Hårdrockare föds
Så föddes ett av Sveriges första stora troll; GammalHårdrockare. Efter att han av en slump upptäckt Flashback insåg han attkaraktären kunde passa in fint även där, och registrerade ett konto. Snartstartade han dessutom en blogg som han drev på sidan av, där hans lite längrealster kunde publiceras. Läsarna forsade in, vad som attraherade dem så mycketförstår han inte själv.
– Det undrar jag med? Antagligen för att jag från börjanhade bestämt mig för att skämta om något förbjudet. Jag hoppas verkligen attingen tog det på allvar, vilket jag tror att de flesta inte heller gjorde.
Provocerade åt alla håll
Men uppmärksamheten var rolig, och forumhänget blev etttidsfördriv i brist på bättre. Hans texter spred sig - folk startade till ochmed bloggar i hans namn, berättar han – och många såg fram mot nästa alster. Närhan var på provokationshumör retades han med ”flummare” i drogforumen, ellerhoppade på ”högergossarna” i politikforumen.
– I dag känns det dock lite jobbigt eftersom mycket avdet jag skrev liksom inte var genomtänkt, jag skrev med ”vänsterhanden” mångagånger. Jag tänkte inte på att jag trots allt hade många läsare under enperiod.
Huvudvärken för honom var dock alltid extremister, människorsom lät sina politiska inställningar sätta krokben för deras människosyn. Motslutet tröttnade han på dem, både höger och vänsterhållet.
– Visst, det är kul med debatt och människor som är tokiga.Men jag har svårt för när det går över i elakheter och ren ondska. Till slutkom jag på mig själv med att trösta olika människor när de hade blivitpåhoppade, fått rasistiska kommentarer, blivit hotade och så vidare. Då förstodjag att det var dags för mig att logga ut för gott.
Varför hade det gått för långt när du började bry dig - kanman inte se det som tvärtom?
– Jo, det kan man absolut! Men grejen var att GammalHårdrockare var en påhittad karaktär, och helt plötsligt började jag bli personlig.Det ville jag undvika.
Så våren 2010 fick trollet Gammal Hårdrockare dö. Han skrevytterligare några inlägg på sin blogg, tills aktiviteten dog ut även där. Mångahörde av sig, såväl på Flashback som i kommentarsfältet på bloggen och viamejl, och i en uppmärksammad kommentar tackade han för uppmärksamheten ochhintade om att han skulle göra comeback. Men det har det inte blivit något avän. Delvis för att han tycker Flashback är en problematisk plats.
– Jag kan tycka det är lite ”för fritt” ibland. Jag menar,där finns folk som förespråkar droger, där finns nazister och så vidare ochungdomar läser detta. Ungdomar tror på det de vill tro på, det som just dåmotiverar deras egna felval.
Tror inte på förbud
Han tror trots det inte på förbud eller strypningar av forumet.Det är en svår balansgång, säger han, men totalt mörkläggande är intelösningen. Och finge han förändra något på forumet så skulle han ändå inte göradet.
– Det existerar mycket dårskap och ondska där. Men å andrasidan, ska man ändra något så är det ju inte Flashback längre! Nä, det ska fåvara som det är. Man får inte heller glömma att det finns mycket fint därockså.
I dag skriver han fortfarande, men under eget namn. GammalHårdrockare är en gång för alla död.
– Jag skriver noveller, periodvis lägger jag ut dem påolika författarsiter. Jag har även en facebooksida under mitt eget namn, ochdär får jag utlopp för en del också. Mycket få vet om att jag en gång var GammalHårdrockare, och så ska det förbli.
Flashbacks abdikerade kung
Det är svårt att inte se ironin i att den av alla medlemmar somenligt många symboliserade och sammanfattade Flashback bäst var en satiriskkaraktär, skapad för att driva med dem som älskade honom. Det säger kanske ettoch annat om Flashback också att hans död berodde på att upphovsmannen börjadebry sig på riktigt. Forumet är en grym älskarinna.
Men det sista av mannen bakom Gammal Hårdrockare harFlashback kanske inte sett. Att hans första persona dött betyder inte att en nyinkarnation är omöjlig.
– Vem vet, jag kanske hittar på en ny karaktär? Jo, jag trorfaktiskt jag kommer att göra det! Jag har en som jag skrivit om tidigare - NinaPetterson. Eventuellt kommer jag att ge henne en egen blogg och kanske, kanskedyker hon upp på Flashback.