Att gå till veterinären med katten kan bli en rejäl smäll för plånboken. Nya siffror visar att kostnaden per veterinärbesök för katter har rusat – och flera vanliga besvär har blivit betydligt dyrare.
Nu varnas kattägare för att även sådant som kan verka som “vanliga” problem snabbt kan kosta tusenlappar.
Kattvården har blivit 79 procent dyrare
Katten är för många en självklar familjemedlem. Men den rollen märks också i plånboken.
I rapporten Djurägandet 2026 från Sveland Djurförsäkringar framgår att kostnaden per vårdtillfälle för katter har ökat med hela 79 procent mellan 2020 och 2025. Under samma period har antalet veterinärbesök för katter ökat med 43 procent.
Enligt Sveland finns det flera möjliga förklaringar till utvecklingen.
– Det finns sannolikt flera orsaker till det; en förändrad livsstil, ökad uppmärksamhet på djurens välbefinnande och en mer avancerad diagnostik inom veterinärmedicinen, säger Linda Kreutz, vd för Sveland Djurförsäkringar, i ett pressmeddelande.
Sveland beskriver utvecklingen som en tydlig statushöjning för katten – från självständig musjägare till familjemedlem med rätt till mer avancerad vård.
Vanliga kattproblem har blivit dyrare
Det handlar inte bara om de mest akuta fallen. Även vanliga problem hos katter har blivit dyrare per besök.
Enligt Svelands siffror har kostnaden per besök ökat så här för flera vanliga kattdiagnoser:
Så mycket dyrare har vanlig kattvård blivit:
- Bölder: 48 procent dyrare
- Sårskador: 43 procent dyrare
- Tänder: 38 procent dyrare
Siffrorna gäller kostnadsökning per besök för katter, enligt Svelands skadestatistik.
Kan kosta tiotusentals kronor
Samtidigt visar rapporten att vissa akuta kattproblem kan bli mycket dyra.
Om katten till exempel sväljer något som fastnar i tarmen ligger den genomsnittliga vårdkostnaden på omkring 39 000 kronor.
Diagnosen FLUTD, som bland annat kan orsaka urinstopp, ligger enligt rapporten på omkring 23 000 kronor, medan sårskador i hud kan landa på omkring 9 000 kronor.
Det är just den typen av oförutsedda kostnader som gör veterinärvården svår att planera för. Svelands rapport visar också att veterinärvård är den utgift som kattägare oftast pekar ut som tyngst i plånboken.
"Ägarnas oro har ökat"
Enligt Sveland söker fler djurägare vård eller rådgivning även vid symtom som inte alltid är akuta, men som kan vara svåra att bedöma. Det kan handla om att katten äter sämre, får magproblem eller verkar må dåligt på ett sätt som är svårt att tolka.
Emma Kaipak, legitimerad veterinär och ansvarig för Svelands Vårdguide, säger i rapporten att vården har blivit mer avancerad.
– Men den har också medfört prisökningar samtidigt som både djurens känslighet och ägarnas oro har ökat, säger hon.
Så kan du undvika onödiga kostnader
Sveland lyfter rådgivning som ett sätt att minska risken för onödiga veterinärbesök. I en kundundersökning uppgav 87 procent av djurägarna som sökt vägledning att de kunnat undvika onödiga vårdkostnader. Nästan hälften, 45 procent, kunde vårda djuret hemma efter kontakt med legitimerad personal.
Det betyder inte att man ska vänta för länge om katten är sjuk. Men vid osäkerhet kan tidig rådgivning hjälpa kattägare att avgöra om det är läge att åka in direkt – eller om det är tryggt att avvakta.
