Kollaps i EU-samtal om arbetstider

Förhandlingarna i EU om nya arbetstidsregler har brutit samman.

Frågan om jourtider och hur lång en arbetsvecka får vara är därmed olöst.

EU-parlamentet och medlemsländerna har trots många långa förhandlingar inte kunnat komma överens. Parlamentet, som är medbeslutande, ville absolut fasa ut dagens möjlighet till långa arbetsveckor, medan en blockerande minoritet, ledd av Storbritanniens Labourregering, absolut inte ville ha ett slutdatum för denna så kallade opt-out.

Parlamentet gick inte med på förslaget om en maximal arbetsvecka på 65 timmar, men eftersom hela förslaget nu fallit och dagens regler kommer att fortsätta att gälla så kvarstår möjligheten att jobba 78 timmar i veckan.

– Nej, det är ingen lycklig situation. Men vissa medlemsländer ville inte ens nämna ett slutdatum eller kompromissa, säger EU-parlamentarikern Jan Andersson (s) som varit med och förhandlat.

Förra sommaren trodde EU:s arbetsmarknadsministrar att de hade hittat en slutlig kompromiss. De var då mycket lättade över att äntligen ha löst problemet med vad som ska räknas som jourtid, till exempel på svenska sjukhus när läkare har en säng att sova i när de inte behöver rycka in och jobba.

Men inte heller på den punkten finns nu någon uppgörelse.

Det kan ställa till det vid schemaläggningar, eftersom flera EU-domar ser mycket strikt på vad som ska kallas arbetstid.

– Kompromissviljan hade kanske varit större om vi inte hade närmat oss ett val. I vissa länder i Sydeuropa är det här en stor valfråga, säger Andersson.

I dag använder 15 av EU:s 27 medlemsländer opt-outen. De flesta av dem för att klara av att lägga scheman för personal med jourtid. De kraschade förhandlingarna kan nu innebära att det blir ännu fler EU-länder som väljer att använda sig av längre arbetsveckor.

"Det är mycket beklagligt att det inte gick att nå en uppgörelse", kommenterar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i ett pressmeddelande.

Följden av nattens sammanbrott är att problemen med jourtid och kompensationsledighet kvarstår, konstaterar han.

Sammanbrottet innebär att de nuvarande reglerna gäller.

Det är nu upp till kommissionen att besluta om och när en ny förhandling om arbetstidsdirektivet kan börja.

Skrivet av: