Moldavien i centrum på toppträff i Europa
Aldrig förr har det lilla Moldavien stått i fokus så som nu när nästan hela Europa samlas till toppmöte utanför Chisinau. En tydlig signal om avstånd ska skickas till Moskva – men också en bön om närhet till Bryssel.
EPC – Europeiska politiska samfundet – lanserades våren 2022 som ett sätt att regelbundet samla kontinentens ledare, utan att det nödvändigtvis är i EU:s regi.
Vid det första mötet i Prag i oktober deltog 44 länder. Utöver de 27 EU-länderna närvarade även Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Liechtenstein, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Schweiz, Serbien, Storbritannien, Turkiet och Ukraina.
Möte nummer två hålls på torsdagen den 1 juni i Moldavien och samlar ännu fler länder då även småstaterna San Marino, Andorra och Monaco anslutit sig. San Marino kommer emellertid inte att ha någon ledare på plats i Moldavien.
Nästa möte hålls i Granada i Spanien i oktober, följt av ett fjärde möte i Storbritannien våren 2024.
Det är skolavslutning och gott om ungdomar i parkerna i Moldaviens huvudstad.
På en bänk nära katedralen sitter Cris, Roman och Mihai och drömmer om en ljusnande framtid – inte minst tack vare det toppmöte som på torsdagen placerar Moldavien i centrum för hela Europa.
— Det är viktigt för jag tror att det för oss närmare till vårt mål: att bli medlemmar i EU. Förhoppningsvis kan uppmärksamheten leda till något ännu större, säger Mihai.
Ett paraply?
Toppmötet är dock inte ett EU-toppmöte – även om det är lätt att tro det. Överallt i Chisinau syns EU-symboler och EU-flaggan, sida vid sida med den moldaviska.
Det möte som äger rum på fashionabla Castel Mimi i Bulboaca, fyra mil åt öster, är emellertid ett möte för det som på engelska förkortas EPC – på svenska Europeiska politiska samfundet. Det är en organisation som knappt ens är en organisation, utan mest bara ett löst sammanhållet forum för att samla ledarna från Europas alla länder till regelbundna samtal.
— Det är en plattform, ett paraply för olika initiativ, konstaterar en högt uppsatt EU-källa i ett försök att beskriva verksamheten.
Formellt består dagordningen av lösa samtal på teman som säkerhet och energi.
Zelenskyj och Erdogan
EPC-tanken föddes av Frankrikes president Emmanuel Macron i fjol och uppfattades till en början främst som ett tröstpris för de länder som gärna vill in i EU, men inte väntas bli medlemmar än på många år. I EPC skulle deras ledare ändå få en chans att träffa EU-länderna med jämna mellanrum.
Idén har samtidigt blivit ännu viktigare med anledning av Rysslands krig i Ukraina. EPC är nu också en möjlighet att visa en bred europeisk front gentemot Moskva – med såväl alla EU-länder på plats, men också andra tungviktare som Storbritannien, Turkiet och Ukraina.
Om president Volodymyr Zelenskyj själv dyker upp till veckans möte i Moldavien är dock än så länge osäkert. Detsamma gäller för Turkiets nyomvalde president Recep Tayyip Erdogan.
Om den sistnämnde dyker upp finns hur som helst chans för statsminister Ulf Kristersson (M) att göra en framstöt om läget för Sveriges Natomedlemskap.
Viktigt för landet
För det lilla Moldavien är mötet något enormt och en nästan unik chans att visa upp sig.
Landet lämnade parallellt med Ukraina in en EU-ansökan i fjol och håller nu tummarna för positiva besked från EU-kommissionen om att möjligen få dra i gång formella förhandlingar redan i vinter.
— Det har aldrig förr hållits något sådant megaevent i Moldaviens historia. Om allt fungerar väl kommer det att vara ett stort pr-evenemang, ett bevis på vad det lilla landet kan göra, säger Felix Hett, tysk expert på Moldavien och Ukraina, till nyhetsbyrån AFP.
Studenterna i parken håller med.
— Vårt folk arbetar väldigt hårt, men känner ofta att vi inte får tillbaka så mycket som vi lägger in. Det här kan vara ett stort steg, säger Mihai.
