Mycket på Natos bord – detta väntar Sverige
Sveriges ansökan hänger i luften och fredsstyrkor hamnar i drabbningar i Kosovo. Men Nato-länderna har mycket att diskutera i Oslo. Långsiktiga frågor spelar stor roll för svensk del inför ett framtida medlemskap.
31 maj-1 juni: Natoländernas utrikesministrar samlas till informellt möte i Oslo. Sverige deltar med status som blivande medlem (invitee på engelska).
15-16 juni: Natoländernas försvarsministrar håller ordinarie möte i Bryssel, även då med svenskt deltagande.
11-12 juli: Natoländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Vilnius i Litauen. Också här deltar Sverige som invitee.
Nästan alla utrikesministrar inom Nato samlas i Norges huvudstad för ett informellt möte på onsdagen och torsdagen.
Frågan om när Sverige släpps in i alliansen har ännu inget svar. Och inte mycket tyder på att ett sådant kommer just nu – Turkiets utrikesminister är den ende i gruppen som inte är på plats.
Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) är dock med vid borden som "invitee" när alliansens framtid och prioriteringar ska stakas ut. Generalsekreterare Stoltenberg har redogjort för dagordningen. Detta är nyckelfrågorna:
.
Ukraina i Nato?
För Vladimir Putin har det varit en uttalad farhåga och ett motiv till Ukrainakriget: att Ukraina skulle kunna bli en del av Nato och att Rysslands existens då, enligt honom, skulle stå på spel.
När alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte Kiev i april stod han sida vid sida med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och slog fast att Ukrainas rättmätiga plats är i Nato.
— Och på sikt kommer vårt stöd göra detta möjligt för er, sade norrmannen.
Ett ukrainskt medlemskap är inte aktuellt i det här läget – det skulle dra in Nato som en part i det pågående kriget. Vägen mot ett framtida medlemskap ska dock stakas ut och Ukrainas band till Nato ska stärkas. Men de 31 befintliga medlemsstaterna inte helt ense om vilka steg som är de rätta och vilka som är för känsliga.
Volodymyr Zelenskyj kommer till Nato-toppmötet i Vilnius i juli med förväntningar om konkreta förslag.
.
Fler tvåprocentare?
Nato har ett uttalat mål om att samtliga medlemmar ska lägga åtminstone motsvarande två procent av landets BNP på det militära. 2014 var det bara tre länder som nådde upp till det och då sattes ett mål om att alla 31 skulle komma ikapp inom ett årtionde. Nu, nio år senare, når sju medlemsländer tvåprocentsmålet.
Det är fortsatt USA som har överlägset störst militärbudget.
Vid mötet i Vilnius måste alliansen enas om att två procent inte är ett tak utan "golvet" – inte ett mål utan ett minimum, anför Jens Stoltenberg.
Sverige har ökat försvarsbudgeten de senaste åren och når i dag till drygt 1,4 procent. Målsättningen är att det ska stiga till minst två procent år 2026. Denna veckas värd, Norge, planerar också för en sådan ökning till år 2026.
.
Kinas avancemang
— Kina är en regim som inte delar våra värderingar. Det hotar sina grannar, bojkottar länder som inte gör som det säger. Och inte minst ser vi hur Kina samarbetar allt närmare med Ryssland, sade Jens Stoltenberg i Oslo på tisdagen.
— Kinas växande militära, ekonomiska och politiska betydelse påverkar det mesta som Nato gör.
Vid ett toppmöte förra sommaren kom Natos medlemmar överens om att Kina utmanar på alla fronter och satte etiketten "systemhotande utmaning" (systemic challenge) på landet.
Om Kina skulle förse eller ha försett Ryssland med vapen så skulle det utgöra ett "historiskt misstag som får djupgående konsekvenser", varnade generalsekreteraren vid ett utrikesministermöte nu i april.
Med Kina i åtanke beskriver norrmannen Natos säkerhetsläge som "globalt" och nämner vikten av att knyta an till bundsförvanter i Stillahavsregionen. Alliansen och medlemsländer som USA har stärkt banden till Japan och Sydkorea i norr och Australien och Nya Zeeland i syd. Nato ska öppna ett sambandskontor i Japan.
