"Sverige utmärkte sig inte som ordförande"

Det var med en viss press på sig som Sverige tog över ordförandeskapet i EU i vintras. Föregångaren Tjeckien rosades för sitt sätt att sköta uppdraget – nog skulle väl de erfarna svenskarna lyckas minst lika bra?

Huvuduppgiften är föga glamorös: att driva lagstiftningsarbetet framåt och få det att flyta på i förhandlingarna. Precis som för en fotbollsdomare kan ett väl utfört arbete vara det som inte märks särskilt mycket.

Och i den meningen har Sverige levererat, anser Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

— Man har gjort det som låg i pipeline och har fört den gemensamma dagordningen framåt på ett sätt som det inte finns anledning att ha kritiska tankar kring, säger han.

Elizabeth Kuiper vid Brysselbaserade EPC håller med.

— De har skött medlingsuppdraget på ett opartiskt vis.

Högre takt

Ulf Kristerssons (M) regering, som bara hade suttit några månader vid makten när ordförandeskapet inleddes i januari, har till stor del lutat sig mot de svenska tjänstemännen i Bryssel.

— De har förstås varit professionella eftersom de har varit med förr, konstaterar Elizabeth Kuiper.

Ett framsteg är den asyl- och migrationspakt som slöts häromveckan, efter långvariga låsningar. EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson har drivit frågan under flera år och Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har agerat mötesledare under ordförandeskapet.

— Det är en svår och komplex fråga. Och man har lyckats driva fram den i en lite högre takt än många förväntat sig, säger Göran von Sydow.

Den nya regeringens restriktiva migrationspolitik och EU- och invandringskritiska SD:s roll som stödparti fick en del i Bryssel att tvivla på om ordförandelandet skulle ta en aktiv roll i frågan, säger Elizabeth Kuiper.

— Men i slutändan framstod den ansvariga svenska ministern som engagerad för en överenskommelse.

Omvärdering av Sverige?

En annan pakt som nyligen väckt rubriker är den om naturrestaurering. Det handlar bland annat om återställande av ängar och våtmarker. De svenska förhandlarna har fått beröm för att man relativt fort lyckades samla en tillräcklig majoritet bakom en kompromiss.

Sverige säger dock nej.

Regeringen på hemmaplan ogillar att förslaget kan få konsekvenser för det svenska jord- och skogsbruket.

— Det är ganska anmärkningsvärt att man som ordförandeland signalerar att man kommer att rösta nej till ett kompromissförslag som man själv har tagit fram, säger Göran von Sydow.

— Sverige har haft en hög profil när det gäller miljö- och klimatarbetet. Så det kan nog finnas höjda ögonbryn och kanske också en liten omvärdering av Sverige på det här området.

Låg profil

En profilfråga för det svenska ordförandeskapet har varit att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom EU. Den nya strategi som kommissionen lade fram på området i mars kan ses som en framgång för Sverige, anser både Göran von Sydow och Elizabeth Kuiper.

Annars är den generella bilden att Sverige hållit en låg profil som ordförande – både på kontinenten och på hemmaplan. Man har inte, som vissa länder, satsat på kulturevenemang i Bryssel. Och när EU-ministrarna träffats i Sverige har de inte behövt ta sig in till Stockholm – mötena har hållits i en mässhall vid Arlanda.

Och så var det de där duktiga tjeckerna. I kontrast till deras engagerade stil som ordförande hamnar Sverige i lä, anser Elizabeth Kuiper.

— Det svenska ordförandeskapet utmärkte sig inte, sammanfattar hon.