Oenigt slut på migrationsstrid i EU
EU:s migrationspolitik blir allt stramare – men ändå inte tillräckligt för Polen och Ungern. Duon hindrar EU:s stats- och regeringschefer från att uttala sig enat.
EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.
Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte i början av juni.
Kompromissförhandlingar har sedan dess startats för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.
När EU-ledarnas sommartoppmöte i Bryssel avslutades vid 14-tiden på fredagen hade de enats om gemensamma uttalanden om allt från Ukraina till Kina, externa relationer och ekonomi.
Men inte om migrationen.
Orsaken: kraftigt missnöje från EU:s två migrationskritiska länder, Polen och Ungern, över den ministeruppgörelse om EU:s asyl- och migrationspakt som förhandlades fram av det svenska ordförandeskapet i början av juni.
Uttalandet om migrationen blir därför bara ett uttalande från rådsordförande Charles Michel – stöttat av 25 länder – snarare än från alla på toppmötet.
"God grund"
Pakten bygger mycket på stärkta gränser med tuffare kontroller och utökat samarbete med länder utanför Europa. Här ingår också krav på "solidaritet", där länderna hjälper varandra med personal, omfördelning eller rena pengar för att avlasta vid stort tryck.
Statsminister Ulf Kristersson (M) står fast vid att uppgörelsen om pakten är bra.
— Det här är en väldigt god grund för det arbete som fortfarande återstår, säger han på presskonferensen med Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen efter toppmötet.
Missnöje i öst
Polen och Ungern är dock fortsatt emot och vill dra hela uppgörelsen inför EU:s domstol.
De två länderna vägrade att godkänna toppmötets uttalanden om migrationen om de inte fick gehör för sina krav på att total enighet ska krävas i alla migrationsfrågor.
— Vi kommer bara att acceptera regler som alla är överens om, om det finns enighet. De vill att vi ska bygga migrantghetton i Ungern, hävdar premiärminister Viktor Orbán i ungersk statsradio, enligt nyhetsbyrån AP.
Polen och Ungern är dock isolerade i sitt motstånd.
— Det finns en stor push från alla övriga länder att fortsätta med det momentum vi har. Det är första gången på sju-åtta år som vi har lyckats hitta en balans, säger exempelvis Belgiens premiärminister Alexander De Croo.
"Stor framgång"
Ulf Kristersson är för sin del inte orolig för att Polen och Ungern nu ska börja blockera andra frågor för att få sin vilja igenom.
— Jag ser inga tecken på det. Att Ungern och Polen tycker annorlunda var ju väl känt sedan lång tid tillbaka. Det nya i dag var att alla andra 25 var så väldigt eniga. Jag tycker det var en väldigt stor framgång, säger statsministern till den svenska presskåren på plats i Bryssel.
Trots det polsk-ungerska motståndet ser kommissionsordförande von der Leyen fram emot framgångsrika kompromissförhandlingar med EU-parlamentet när Spanien nu tar över efter Sverige som ordförandeland i EU:s ministerråd.
— Det här är en vattendelare, säger von der Leyen i Bryssel.
.jpg)
