Franskt nationaldagsfirande i skuggan av upplopp
Fyrverkeriförbud, massiv polisbevakning och ett inställt presidenttal. När fransmännen i dag firar nationaldag är det i ett land som än en gång skakats av våldsamma upplopp. Var eller när den gnista som kan tända en ny eld dyker upp är omöjligt att veta, säger Wojtek Kalinowski, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris.
2005 rasade våldsamma kravaller under veckors tid i Frankrike.
Kravallerna utlöstes efter att två pojkar dött i Parisförorten Clichy-sous-Bois. Pojkarna hade under en polisjakt gömt sig i en transformatorstation och då kommit i kontakt med strömförande ledningar.
Den 27 juni 2023 stoppar två motorcykelpoliser en bil i Parisförorten Nanterre och den 17-åriga föraren Nahel skjuts på nära håll i bröstet och avlider.
Polisen uppger att skotten avlossats på grund av att Nahel kört bilen mot poliserna, men ett filmklipp som sprids på sociala medier visar att polisens första version inte stämmer.
Den 38-årige polis som ses hålla i pistolen i klippet grips senare, misstänkt för dråp.
Dödsskjutningen väcker liv i debatten om polisvåld och diskriminering mot människor i Frankrikes låginkomstområden.
Under 2022 sköts 13 personer till döds efter att ha vägrat stanna i en kontroll, vilket är den högsta siffran någonsin i i Frankrike.
Frankrikes nationaldag har firats den 14 juli varje år sedan 1880. Det är årsdagen för stormandet av fästningen Bastiljen, som blev startskottet för den franska revolutionen 1789.
Trots att drivorna av krossat glas knappt hunnit sopas upp från gatorna i många franska städer efter de kravaller som skakade landet för ett par veckor sedan firas i dag Frankrikes nationaldag.
I vanliga fall innehåller firandet bland annat storstilade fyrverkerier och en pampig militärparad på Paris paradgata Champs-Élysées. Årets festligheter ser dock ut att bli mer dämpade – inte minst efter att fyrverkeripjäser för privat bruk förbjudits av myndigheterna, då dessa användes som vapen under upploppen.
Oroligheterna i juni utlöstes av att en 17-årig pojke sköts ihjäl av polis vid en trafikkontroll i Parisförorten Nanterre – en händelse som väckte liv i en mångårig debatt kring polisvåld och diskriminering av människor i Frankrikes låginkomstområden.
Landets polis har långtgående befogenheter att kroppsvisitera personer, och flera sociologiska studier visar att män med afrikanskt och arabiskt ursprung stoppas betydligt oftare än andra.
Bland annat fastslår CNRS, Frankrikes största offentliga forskningsorganisation med inriktning på grundforskning, att dessa löper mellan sju och elva gånger större risk att stoppas av polis än andra fransmän. Även Europarådet kommer till samma slutsats i en rapport.
Polisen oförberedd
Ett stort problem inom den franska poliskåren är att många poliser saknar adekvat utbildning i konflikthantering, enligt Wojtek Kalinowski, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris.
— De är ofta utarbetade och oförberedda. Polisen utsätts förvisso för våld och hamnar i svåra lägen, men i andra länder utbildas de för just detta, säger han.
Kalinowski menar att det inom poliskåren också finns en stark känsla av svek från landets rättsväsende.
— Det pågår en ständig debatt, där man anklagar rättsväsendet och domstolarna för att sätta de ungdomar som gripits på fri fot för snabbt. Dessutom påpekar man ofta att man tvingas arbeta under extrema förhållanden, säger han.
De våldsamma upploppen i juni var också långt ifrån de första där ungdomar från förorterna –"les banlieues" – hamnat i konflikt med den franska poliskåren. Senast 2005 utlöste två unga pojkars död i Parisförorten Clichy-sous-Bois tre veckors tid av våldsamma upplopp, som bland annat medförde att undantagstillstånd utlystes i landet.
Enligt Torun Börtz, journalist, författare och Frankrikekännare, bidrar också själva placeringen av dessa förorter, långt utanför stadskärnorna, till ett utanförskap.
— Dessa områden byggdes inte som naturliga fortsättningar av städerna, och då kommunikationerna ofta är väldigt dåliga blir de till isolerade öar. När då all samhällsservice så småningom försvinner upplever invånarna att samhället inte bryr sig om dem, säger hon och tillägger:
— Och då det är de mest resurssvaga som stannar kvar upplevs utanförskapet som ännu större.
Gnistan tänds
Upploppen i juni ebbade ut efter sex dygn av kravaller, bilbränder och plundringar i många franska städer – men inför årets nationaldagsfirande är läget i landet fortsatt spänt.
Frankrikes inrikesminister Gerald Darmanin meddelade på torsdagen att 45 000 poliser – lika många som under upploppen i juni – kommer att patrullera landets gator "i syfte att undvika att dessa våldsamma händelser upprepas". Även landets president Emmanuel Macron har meddelat att han ställt in ett tal till nationen, som skulle ha sänts på fransk tv under nationaldagen.
Att sia om framtiden i den rådande spända situationen i landet är också omöjligt, enligt Wojtek Kalinowski.
— Var eller när gnistan som kan komma att tända en ny eld dyker upp är omöjligt att veta. Men att båda sidor tolkar läget olika bäddar för framtida problem, säger han.
