Rysk krigskritiker får inte utmana Putin
Den krigskritiske ryske presidentaspiranten Boris Nadezjdin stoppas från att ställa upp i valet. Den ryska valmyndigheten säger sig ha hittat felaktigheter i de namnlistor han har lämnat in.
Boris Borisovitj Nadezjdin, född 1963 i det då sovjetiska Uzbekistan, har varit verksam som oppositionspolitiker i Ryssland sedan tidigt 1990-tal.
60-åringen har varit del av många olika partibildningar som har betecknats som liberala i rysk kontext, ofta marknadsliberala.
1999–2003 satt han i statsduman för högeralliansen SPS, som grundades av oppositionsprofilen Boris Nemtsov som mördades i Moskva 2015. Nadezjdin har tidvis varit del av partier som fallit under Kremls maktparaply. Han har tidigare fått vara med i politiska pratprogram i statlig tv.
2019 valdes han in i lokala fullmäktige i Moskvaförstaden Dolgoprudnij.
Nadezjdin har beskrivit kriget i Ukraina som ett stort misstag. I slutet av 2023 aviserade han sin kandidatur i presidentvalet, som ett tydligt motalternativ till president Vladimir Putin. Det väckte stor uppmärksamhet bland oppositionellt sinnade ryssar.
Han kallar sig hellre patriot än liberal, vill frige politiska fångar, samt återupprätta hbtq-personers rättigheter utan att nödvändigtvis omfamna rörelsen. Han säger sig inte vilja "bekämpa" den ryska staten utan snarare förändra den.
Valmyndigheten i Moskva meddelar att flera tusen av de underskrifter som Nadezjdin och hans medarbetare har samlat in är ogiltiga och att han därmed inte har tillräckligt många för att få ställa upp i presidentvalet.
"Vi genomförde insamlingen öppet och ärligt – hela världen kunde se köerna vid vårt högkvarter och vid insamlingsplatserna", skriver Boris Nadezjdin i sociala medier.
Han beskriver beslutet att kandidera som det viktigaste han har fattat och understryker att han inte är beredd att kliva tillbaka. Valmyndighetens beslut kommer att överklagas till Rysslands högsta domstol, skriver Nadezjdin.
Ovanlig opposition
Uppslutningen kring den mångårige politikern Boris Nadezjdin väckte stor uppmärksamhet efter att han vid årsskiftet meddelade att han ville utmana Vladimir Putin.
Som vid många tidigare ryska val väckte hans kandidatur frågor, eftersom det politiska systemet i de allra flesta avseenden styrs från Kreml: Var han en riktig utmanare eller en som har släppts fram som en lämplig sparringpartner till Vladimir Putin?
Oavsett ringlade långa köer i städer och orter över hela Ryssland, då människor som vill se någon form av förändring beslutade att åtminstone se till att Nadezjdin skulle få ställa upp i valet, vilket i sig var en ovanlig motståndshandling i det alltmer repressivt styrda landet. Många exiloppositionella förespråkade också detta som strategi.
Oberoende ryska medier har fört vidare citat från källor nära Kreml som säger att Boris Nadezjdin först ansågs vara en passande motkandidat i valet, men att ett förtäckt stöd snabbt drogs tillbaka när han blev mer högljudd i sin kritik mot kriget och Putin.
Sades ha god marginal
Den sista januari kom Boris Nadezjdin och hans medarbetare till den federala valmyndighetens högkvarter i Moskva med mängder av lådor som sades innehålla fler än 208 000 ryska medborgares signaturer, vilket skulle ge dem god marginal.
Enligt valmyndigheten har endast 95 587 underskrifter kunnat godkännas, rapporterar Rysslands statsstyrda medier. En begäran om att förlänga tidsfristen med två dagar avslogs.
Presidentvalet i Ryssland hålls mellan den 15 och 17 mars. Tre kandidater har godkänts utöver Vladimir Putin och de företräder partier som är del av systemet och den Kremlstyrda statsduman.
