"Demokratins död" när exgeneral utropar seger
En tidigare general med ett fläckat förflutet utropar sig som segrare i Indonesiens presidentval. Kritiker fruktar att landets tid som världens tredje största demokrati är förbi.
I år kan rekordmånga människor på planeten gå till valurnorna, då länder som tillsammans har över hälften av världens befolkning – drygt fyra miljarder invånare – håller val. Supervalåret 2024 beskrivs som ett globalt test på demokratins livskraft i världen.
USA inledde valåret med sin primärvalsprocess i januari. I november står sedan det förväntade valet till president mellan Demokraternas Joe Biden och Republikanernas Donald Trump.
Den 17 mars hålls vad som officiellt kallas presidentval i Ryssland. Ingen annan än sittande president Vladimir Putin förväntas ha någon chans.
I den afrikanska kontinentens ekonomiska stormakt Sydafrika väntar ett vägskäl i parlamentsvalet i april. Enligt opinionsmätningar kan ANC för första gången efter apartheids fall få mindre än 50 procent av rösterna, vilket kan innebära att partiets Cyril Ramaphosa inte väljs om till president.
Under våren väntas även val i Indien, landet som allmänt kallas världens största demokrati. Narendra Modi förväntas vinna en tredje mandatperiod, trots att landet under hans hindunationalistiska styre fallit på världens pressfrihet- och demokratiskalor.
I juni hålls val till Europaparlamentet i alla EU-länder, med runt 250 miljoner röstberättigade unionsmedborgare.
I Mexiko får sannolikt en kvinna för första gången makten efter landets president- och parlamentsval i juni, där de båda ledande kandidaterna är kvinnor.
Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak väntas även utlysa parlamentsval någon gång under 2024.
Källa: Utrikespolitiska institutet (UI), The Economist
Med hjälp av en kampanj strösslad med Tiktok, gulliga katter och löften om miljoner nya arbetstillfällen tvättade Prabowo Subianto bort bilden av sig själv som en hårdför general och målade i stället dit en mysig morfar. Nu ser han ut att gå mot storseger i Sydostasiens största ekonomi. Preliminära siffror ger 72-åringen över 55 procent av väljarstödet.
— Den här segern är en seger för alla indoneser, säger han till en samlad skara åhörare på en arena i huvudstaden Jakarta.
Prabowo uteslöts från landets militär för 25 år sedan, efter anklagelser om att ha kidnappat och torterat demokratiaktivister och ha begått brutala övergrepp under den skoningslösa ockupationen av Östtimor. Så sent som 2017 skrev han i en bok att Indonesien förfallit sedan hans tidigare svärfar, general Suharto som med järnhand styrde Indonesien mellan 1967 och 1998, tvingades avgå.
"Demokratins död"
Prabowos popularitet skrämmer de miljoner indoneser som minns Suhartos grymma och auktoritära styre, där minst en halv miljon oliktänkande fick sätta livet till.
En seger för Prabowo innebär att Indonesien vänder tillbaka mot mörkare tider, menar hans kritiker, efter närmare ett årtionde med den omåttligt populäre Joko Widodo vid makten.
— Det som kommer att ske är demokratins död, säger Hendardi, chef för Setarainstitutet för demokrati och fred, till The New York Times.
Kritik mot Widodo
Ett slutgiltigt, officiellt valresultat väntas först i mars, men de preliminära siffrorna anses generellt tillförlitliga.
Valet – och rösträkningen – är en diger historia. 205 miljoner indoneser, utspridda över 17 000 öar och tre tidszoner, är röstberättigade. Båtar, motorcyklar, helikoptrar, oxar och hästar har hjälpt till att bära ut valurnorna till över 800 000 vallokaler, många av dem i avlägset belägna byar.
Som en extra twist anklagas sittande president Joko Widodo – som fått Indonesiens tillväxt att skjuta i taket – för att försöka skapa en politisk dynasti då äldsta sonen Gibran Rakabuming Raka är Prabowo Subiantos vicepresidentkandidat.
