Nyheter24
Annons

Ordkrig om vapenvila: "Trixar för att vinna tid"

Publicerad: 13 maj 2025, kl. 05:56
Kievbor framför ett lägenhetshus som träffades i ett ryskt anfall mot Kiev i onsdags förra veckan. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT

Krav för en vapenvila möts av motkrav, ultimatum av ultimatum, och både Ryssland och Ukraina följer ängsligt varje vink från USA. Men Vladimir Putins mål med invasionen står fast, understryker FOI-analytiker Johan Norberg.

När europeiska stormaktsledare på plats i Kiev i helgen krävde att Ryssland går med på en 30 dagar lång vapenvila så kallade Putin hastigt till en presskonferens, efter midnatt natten till söndag.

Den ryske presidenten gav ett nytt motbud där han föreslog förhandlingar i Turkiet kommande vecka. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höjde omgående insatserna och sade sig vara beredd att personligen möta Putin där.

— Det är en massa utspel fram och tillbaka. Då får man titta på förutsättningarna de talar om. Jag har inte sett att ryssarna har ändrat sin grundposition, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Rysslands president Vladimir Putin i ett av palatsen i Kreml i torsdags förra veckan, då han tog emot en grupp världsledare för det ryska högtidlighållandet av segern i andra världskriget.
Rysslands president Vladimir Putin i ett av palatsen i Kreml i torsdags förra veckan, då han tog emot en grupp världsledare för det ryska högtidlighållandet av segern i andra världskriget.

Talar om grundorsaker

Annons

Putin och hans talesmän har genomgående hamrat in lögner om att Ukraina styrs av en illasinnad nazistregim som utgör ett hot mot Ryssland. Det mot en fond där Ukraina, särskilt sedan den ursprungliga ryska invasionen 2014, har vänt sig alltmer västerut och strävat mot ett medlemskap i Nato.

— De pratar om att de vill komma åt konfliktens grundorsaker. Det vill säga att Ukraina är en självständig stat, säger Norberg.

— Vad mig anbelangar är allt detta ett väldigt trixande från rysk sida för att vinna tid. Jag tror också att man vill undvika att hamna i onåd hos Donald Trump.

När USA:s nya regering har gått in och försökt medla i kriget, med nya relationer till Ryssland och nya krav på Ukraina, har bägge parter velat visa sig så medgörliga som möjligt. Men USA, som står bakom en 30 dagar lång vapenvila, varnar att tålamodet tryter. Hur många fler "trix" kan Putin komma med?

— För mig är det uppenbart att Ryssland tror att de har mer att vinna på att fortsätta kriget än på att avsluta det, annars skulle de inte göra så här, säger Norberg.

Annons

Mästerliga drag?

I ryska propagandamedier beskrivs det som att Vladimir Putin gör motdrag som en schackmästare, medan Ukraina gör saker och ting onödigt krångliga. Vid helgens nattliga presskonferens meddelade presidenten att han "inte utesluter" en vapenvila och lade sedan fram sina villkor.

BBC-korrespondenten Steve Rosenberg satt på första raden, men fick inte ställa några följdfrågor.

"Kreml kan mycket väl beräkna att dess erbjudande om direkta samtal i Istanbul kan köra in en kil mellan USA:s regering och ledare i Europa", skriver han i en analys.

Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Arkivbild.
Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Arkivbild.

Fakta: Långvarig konflikt

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en storskalig invasion av Ukraina, efter att redan 2014 ha gått in i grannlandet vilket då ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort sett fryst konflikt i Donbass i öst.

I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte Kiev, men avancerade längs sydkusten till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång och blodig belägring.

Ukraina genomförde hösten 2022 två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.

En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett då befäst ryskt försvar. I augusti 2024 gick ukrainska styrkor in i Ryssland och ockuperade en del av regionen Kursk. Våren 2025 hade de tappat nästan hela det området.

Ryssland har regelbundet anfallit platser över hela Ukraina med robotar och drönare. Allra minst ett tiotusental civila har blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Flera miljoner ukrainare har flytt utomlands.

De militära förlusterna, stupade och skadade som tagits ur strid, bedöms vara hundratusentals på bägge sidor.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons