Nyheter24
Annons

Ukraina: Orimliga ryska krav på fredsmötet

Publicerad: 16 maj 2025, kl. 02:22
Uppdaterad: 16 maj 2025, kl. 21:22
Den ryska delegationen till höger och den ukrainska till vänster. Värden Hakan Fidan, Turkiets utrikesminister, i mitten. Foto: Murat Gok/turkiska utrikesdepartementet via AP/TT

Mötet mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul har avslutats – med få resultat. De krav som framfördes från rysk sida var enligt Ukraina orimliga. Europa och USA förbereder nya sanktioner mot Ryssland efter mötet

De första formella fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina på tre år har skett i den turkiska storstaden Istanbul – med rejält nedskruvade förhoppningar då den ryske presidenten Vladimir Putin valt att inte närvara. Därmed undvek Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – och USA:s president Donald Trump att delta.

Den ukrainska delegationen tillsammans med Turkiets utrikesminister Hakan Fidan och USA:s utrikesminister Marco Rubio.
Den ukrainska delegationen tillsammans med Turkiets utrikesminister Hakan Fidan och USA:s utrikesminister Marco Rubio.

Ändå verkar tonen har varit tuff på mötet, med krav från Ryssland som påminner om dem som framställdes vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Den ryska delegationen, ledd av Vladimir Medinskij, uppges ha krävt territoriella landvinningar och politiska förändringar, bland annat i Kiev.

Enligt uppgifter från mötet har Ukraina lagt fram förslag om en "villkorslös vapenvila". Ukrainas delegation leddes av försvarsminister Rustem Umjerov och stabschefen Andrij Jermak.

Den ukrainska delegationen sade på fredagseftermiddagen att den lämnar Istanbul under dagen. En ukrainsk propå om fortsatta samtal ser därmed inte ut att ha hörsammats av Moskva.

Annons

Fångutväxling – största hittills

Ukraina och Ryssland kom överens om att utväxla 1 000 krigsfångar vardera, men det är ännu oklart när utväxlingen ska ske. Den skulle i så fall bli den största sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022.

Den ryske representanten sade sig vara "nöjd" med samtalen och "redo för fortsatta" kontakter.

Dessutom ska diskussioner om ett möte mellan Zelenskyj och Putin ha förekommit.

Reaktioner från omvärlden kom bland annat från den franske presidenten Emmanuel Macron som sade att det är "oacceptabelt" att Moskva återigen ignorerar Ukrainas förslag om vapenvila.

Annons

Turkiskt värdskap

Turkiets utrikesminister Hakan Fidan öppnade mötet i Dolmabahçepalatset vid lunchtid på fredagen. De båda delegationerna satt mittemot varandra, vid varsitt långbord. Vid ena ändan fanns ett kortare bord för värdarna. Parterna tog inte varandra i hand.

Det var de första samtalen mellan Ryssland och Ukraina sedan våren 2022. Men USA:s förhoppning om en uppgörelse tonades ned av utrikesminister Marco Rubio som upprepade president Donald Trumps uttalande om att ingenting kommer att ske utan ett möte med president Putin.

Direkt efter samtalen talade Zelenskyj med ledarna för Frankrike, Storbritannien och Polen i ett gemensamt samtal med USA:s president Donald Trump.

Polens premiärminister Donald Tusk (till vänster), Frankrikes president Emmanuel Macron, brittiske premiärministern Keir Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Tirana, Albanien.
Polens premiärminister Donald Tusk (till vänster), Frankrikes president Emmanuel Macron, brittiske premiärministern Keir Starmer och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Tirana, Albanien.

Franske presidenten Emmanuel Macron, brittiske premiärministern Keir Starmer, kollegan Donald Tusk i Polen och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz som samlats för möte i Albaniens huvudstad Tirana, diskuterade också möjligheter att skärpa sanktioner mot Ryssland.

— Vi fortsätter att förbereda nya sanktioner i samverkan med USA, sade president Macron.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid ankomst till Ankara på torsdagen.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid ankomst till Ankara på torsdagen.

Fakta: Det rysk-ukrainska kriget

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en storskalig invasion av Ukraina, efter att redan 2014 ha gått in i grannlandet vilket då ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort sett fryst konflikt i Donbass i öst.

I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte Kiev, men avancerade längs sydkusten till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång och blodig belägring.

Ukraina genomförde hösten 2022 två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.

En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett då befäst ryskt försvar. I augusti 2024 gick ukrainska styrkor in i Ryssland och ockuperade en del av regionen Kursk. Våren 2025 hade de tappat nästan hela det området.

Ryssland har regelbundet anfallit platser över hela Ukraina med robotar och drönare. Allra minst ett tiotusental civila har blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Flera miljoner ukrainare har flytt utomlands.

De militära förlusterna, stupade och skadade som tagits ur strid, bedöms vara hundratusentals på bägge sidor.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons